Att införliva Ukraina är ett steg på vägen mot att återskapa ett av historien sedan länge glömt Storryssland, en dröm som blivit allt mer uppenbar som Vladimir Putins mål med sin gärning som president. Men likt Hitler, Napoleon och andra krigsherrar med storhetsvansinne har Putin misslyckats.
Invasionen av Ukraina är snart en vecka gammal, men redan kan vi konstatera att Rysslands planer gått i stöpet, att övertron på den egna förmågan som överhöghet för de slaviska folken lett till ett krig som Putin må kunna vinna på slagfältet, men aldrig i historieböckerna.
De ryska planerna var att snabbt kunna ta Ukraina. Kiev skulle falla inom tre dagar, folket skulle resa sig mot sin regim och välkomna de ryska ”befriarna”. Ack så de bedrog sig.
Ett stolt och frihetssträvande ukrainskt folk slöt upp bakom sin president, tog till vapen och slog tillbaka mot ryska soldater som inte ens visste varför de var i Ukraina. De ryska förlusterna av både soldater och materiel har varit långt mycket större än någon, framför allt inte den ryska ledningen, kunnat föreställa sig.
Med motgångarna har de ryska styrkorna dessutom gått ifrån sin inledande strategi att undvika civila mål och nu ökar antalet ickestridande offer snabbt, vilket bara leder till en än större skurkstämpel på Putin.
Den ryske presidenten har misslyckats på många fler fronter än bara den militära. Under många år har Putin försökt att slå kilar i det europeiska samarbetet, försökt splittra ett EU som ses som en stark motståndare av Kreml. Det har lyckats väl de senaste åren med tidigare öststater som Polen och Ungern som utmanat EU:s grundläggande värderingar.
Men när de ryska trupperna klev över gränsen enades Europa. Vid Europaparlamentets debatt om läget i Ukraina, där bland andra Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj talade via länk, manifesterades sammanhållningen. Talman Roberta Metzolas tal, där hon i hårda ordalag konstaterade att Europa måste stoppa rysk gas, stoppa ryska pengar, öka försvarsanslagen och slå tillbaka mot den ryska propagandan, fick stående ovationer.
Vid FN:s nedrustningskonferens i Genève reste sig alla företrädare för EU, Storbritannien och USA och gick ut när turen kom för den ryske utrikesministern Sergej Lavrov att tala. Ytterligare en i raden av markeringar av sammanhållning och avståndstagande mot en regim väldigt få vill ha att göra med i dag.
Putin har också, bland annat genom den ryska inblandningen i USA:s presidentval, försökt underminera det amerikanska ledarskapet. Joe Biden har varit en osedvanligt svag president under sitt första år, och det är uppenbart att Putin ville utnyttja det. Men i och med invasionen av Ukraina har stödet för Biden växt, och han har själv kunnat plocka poänger i hemmaopinionen.
Ytterligare ett misslyckade.
Tvärt emot vad Ryssland hade hoppats har också kraven i flera länder att de ska ansluta till Nato växt. I Sverige är, enligt opinionsundersökningar, en majoritet nu för ett medlemskap, och i Finland satt regeringen så sent som i går i överläggningar där ett Natomedlemskap var en av punkterna.
Detta trots att Putin har hotat och hotat igen för att piska länderna i närregionen till lydnad. Men misslyckats även där.
Ryssland är i dag paria för nästan alla länder på jorden. Ryska varor plockas ned från hyllorna, luftrum stängs, idrottsmän stoppas och lag stängs ute. Sanktioner gör att eliten runt Putin förlorar miljoner om inte miljarder i tillgångar i banker runt om i världen och för det ryska folket märks sanktionerna när de inte längre kan betala tjänster via sina banker som stängts ute från Swift-systemet.
Till och med talibanerna har fördömt det ryska agerandet i Ukraina.
Kina är försiktiga i sina uttalanden eftersom man har sin egen möjliga Ukrainasituation i Taiwan. Rakt stöd hörs från ytterst få ledare, som Syriens diktator Assad och Jair Bolsonaro i Brasilien.
Även om Ryssland tar Kiev, även om hela Ukraina faller, har man misslyckats. Vladimir Putin kommer gå till historien som en krigsförbrytare, en maktgalen ledare i raden av andra maktgalna ledare som misslyckats.
Den oroväckande sista frågan blir: Hur långt kan en allt mer pressad Putin gå?
Jonas Bladh
tel: 266 38
