Bilder som framhäver ett extremt smalt kroppsideal sprids i sociala medier, bland annat av influencers. På bilderna exponeras knotiga ryggrader, utbuktade revben och vassa höftben.
På sociala medier som Tiktok trendar begrepp som ”bikini bridge” (mellanrum mellan bikinitrosan och magen på grund av utstickande höftben), ”thigh gap” (synligt mellanrum mellan låren) och ”ribcage bragging” (att medvetet zooma in revben, nyckelben och kotor på bilder).
Forskare, ätstörningsförbund och unga vittnar om en ökad smalhets med fokus på att specifika kroppsdelar ska vara magra. Vissa påverkas starkt av fenomenet och det har väckt en kokande debatt.
Redan i våras uppmärksammade New York Times att det återigen är coolt att se sjukligt smal ut. ”Bye-bye booty: Heroin chic is back” skriver tidningen och syftar på att kroppsidealen under de senaste åren har präglats av kurvor och timglasfigur, men nu ses en återkomst av 1990- och 2000-talets smala kroppsideal som också går under namnet ”pro-ana” (promotion of anorexia).
Dåtidens supermodeller är utbytta mot omtyckta influencers med stora följarskaror, huvudsakligen bestående av unga flickor. Mediestrategen Brit Stakston varnar i Dagens Nyheter (den 26/9) för att sociala mediers inflytande gör att fenomenet blir svårare att känna igen.
– I dag är det oerhört lätt att fastna för en viss typ av innehåll online. Det kan räcka med att stanna en sekund längre på en video på Tiktok för att algoritmerna ska uppfatta det som intresse och anpassa ditt flöde. Plötsligt är allt du ser fyllt av liknande klipp. Alltsammans gör att det är betydligt mycket svårare att värja sig mot dessa ideal i dag, säger hon.
Att mode är cykliskt är känt, men att det går trender i hur kvinnokroppen ska se ut är bisarrt. Idealen är ouppnåeliga och farliga. Unga kvinnor lär sig att bry sig mer om hur de ser ut än hur de faktiskt mår. Det signalerar felaktigt att deras främsta värde sitter på kroppen. Vi vill se unga tjejer ta plats och fortsätta förändra världen, inte krympa ihop.
Enligt experter spelar motreaktioner stor roll för att bygga upp ett motstånd hos de som påverkas, stödet kan komma från familj, vänner, skola och online.
Det är viktigt att vuxna pratar om kroppsidealen och hur man kan hantera olika förväntningar på utseendet. Ungas mediekunnighet behöver stärkas, och även medvetenheten om hur enkelt en bild kan manipuleras. Som förälder kan man ha koll på vilka profiler de unga följer i sociala medier, hjälpa till att avfölja konton som ger en skev bild av verkligheten och söka upp vettigt innehåll som styr om algoritmerna.
Linda Blix
tel: 26 637
