ÅHS styrelseordförande Sara Kemetter (S) gick i veckan ut och meddelade att ÅHS styrelse får svårt att ställa sig bakom landskapsregeringens (LR) krav på inbesparingar i ÅHS för år 2028. Kemetter menade att styrelsens uppfattning var att sparbetinget låg på 0,7 miljoner, inte de 1,8 som LR vill.
Om det större sparbetinget blir verklighet kommer det att påverka både arbetsmiljö och patientsäkerhet, menar Kemetter och styrelsen.
Finansminister Mats Perämaa säger till Ålandstidningen att det handlar om ett glapp i kommunikationen, att LR varit tydlig med att sparbetinget kommer att gälla fram till 2030 då landskapets budget ska vara i balans.
Från utsidan kan man ana att båda måhända har rätt – men det väcker också frågor om regeringens möjligheter att nå sitt övergripande mål.
När landskapsregeringen tillträdde var Mats Perämaa mycket tydlig med att målet för mandatperioden var att skapa en solid grund för att landskapets budget ska vara i balans till år 2030. Inga tveksamheter, hårda bandage, Åland måste skapa hållbarhet i ekonomin, var budskapet som hela landskapsregeringen slöt upp kring i regeringsprogrammet.
Hittills har det väl gått sisådär. I Perämaas första budget för mandatperioden ökade budgetunderskottet från 16 miljoner (budget 2024) till 29 miljoner. De stora besparingarna uteblev, förutom inom ÅHS där LR lade en långsiktig, och tuff, plan för att komma till rätta med en kostnadsutveckling som varit stor de senaste åren.
Däremot konstaterade många, inte minst oppositionen i lagtinget, så sparades det inte markant på den egna förvaltningen. Det skulle komma i budgeten för 2026, var budskapet från LR.
I den nya budgeteringsmodellen med rambudget lägger lagtinget ramar för de kommande tre åren i maj, därför blir 2028 års budget aktuell redan nu. Och det är i den som det nu aktuella resultatförbättringskravet på ÅHS kommit upp på radarn. Inget konstigt med det, så är det tänkt att fungera.
Men uppenbarligen har landskapsregeringens tankar och planer inte gått vidare till regeringspartiernas företrädare i ÅHS styrelse. Reaktionen från Sara Kemetter och styrelsen är kraftfull för att komma från företrädare för den sittande regeringen.Till Ålands radio säger Kemetter att det kan handla om 80 till 100 tjänster som måste bort, och att ÅHS i sådana fall inte kan leverera den sjukvård ”ålänningarna vill ha”.
Det är en rejäl bredsida mot den egna regeringen.
Att fråga vad det här betyder för regeringssamarbetet blir naturlig. Att det svider när inbesparingar görs i sjukvården är lika självklart som jobbigt för partierna som är inblandade. I ÅHS styrelse sitter dessutom tre högprofilerade representanter för regeringspartierna, Sara Kemetter, Robert Mansén (C) och Sandra Listherby (Lib). Alla tre är viceordföranden i sina respektive partier och säger nu alltså att vården och patienternas säkerhet äventyras om LR driver igenom sin sparplan.
Mats Perämaa är däremot solklar i sin slutsats: lagt kort ligger.
Frågan är vem som vinner det här slaget – och om sparbetinget mildras; vad händer med LR:s övergripande mål om en budget i balans?
Landskapet Åland går back med 29 miljoner enligt budgeten, och kassan riskerar att sina i början på nästa år. Då kan Perämaa tvingas till banken för att låna pengar. Det är verkligheten.
Samtidigt vill väljarna ha en god sjukvård, och oppositionen kommer förstås att göra livet svårt för regeringen i den här frågan – det finns ju röster att vinna.
Då blir frågan om Mats Perämaa har sina regeringskollegor med på samma bestämda linje som i början av mandatperioden, att budgeten ska balanseras.
Eller om regeringen viker sig av rädsla för att tappa makten.
Jonas Bladh
