Det var många inom det åländska näringslivet som drog en, om än tillfällig, lättnadens suck när tullen lät meddela att det nya tullsystemet tas i bruk först till hösten.
Turerna har varit många och tullen har konsekvent tagit varken det åländska näringslivets oro eller frågorna om det nya tullsystemets implementering på allvar. Däremot har tullen varit noga med att poängtera vilken bra dialog de har haft med landskapsregeringen och det åländska näringslivet. Något som visat sig vara en osanning och som resulterar i att man i sista stund skjuter på lanseringsdatumet för det nya systemet.
Implementeringen av det nya tullsystemet kan framstå som ointressant och komplext. Sanningen är den att en implementering av systemet, som förslaget föreligger, kan få stora konsekvenser för alla ålänningar.
Företag vittnar om oroväckande diskussioner med leverantörer. Leverantörer som med det nya förslaget fått nog av byråkrati vid leverans av varor till Åland. Det blir helt enkelt för krångligt varvid man väljer att låta bli att leverera sina varor till Åland. Dessutom har flera företag meddelat att tullsystemet medför att flera nyanställningar måste göras bara för att hantera det nya byråkratiska systemet.
Således skulle det nya tullsystemet i värsta fall kunna leda till dyrare varor och ett mindre utbud på Åland. Och detta utan något annat syfte än att tullen vill se bra ut i EU:s ögon.
För saken är enkel, systemet är egentligen bara en byråkratisk konstruktion som inte fyller någon reell funktion eftersom samma moms betalas inom samma landgränser. Staten blir inte av med några intäkter och risken för eventuella luckor i systemet är minimala så systemet är egentligen onödigt.
Förutom att hela processen kring systemet är oklar, kostnadsdrivande och byråkratisk så finns det saker som inte är klara i hur tullen och Skatteförvaltningen ska hantera ärenden relaterade till det nya tullsystemet.
Olika besked ges beroende på vem du talar med. Detta blev tydligt bland annat vid förra veckans informationstillfälle då en del av informationen man angav sedermera togs tillbaka.
Riksdagsledamot Mats Löfström gjorde ett stort jobb när han lyckades skjuta på starten för det nya tullsystemet. Men nu finns det ingen tid att spilla. För precis som Ålands näringslivs vd Jan-Erik Rask förra veckan framförde i Ålandstidningen måste näringsliv, tull och Skatteförvaltningen nu agera. Fakta måste fram och det måste bli klart och tydligt hur vi undviker så mycket byråkrati som bara möjligt. Det vinner samtliga involverade på.
Parallellt kunde landskapsregeringen och Mats Löfström med fördel jobba vidare på spåret att osynliggöra skattegränsen. Det finns flera enkla sätt att ta frågan vidare och med dagens teknik hitta vägar framåt.
Men det krävs en vilja att prioritera frågan och aktivt visa på möjligheter. Lyckas man med det skulle det definitivt kunna bidra till att få den åländska ekonomins hjul att börja snurra snabbare.
