Sommaren står för dörren och experterna är eniga om årets semestertrender. Det är lokala, miljövänliga och naturnära upplevelser som efterfrågas.

Att naturturismen trendar är ett guldläge för Åland. Men det ställer också krav på vårt samhälle. Hemestertrenden skapar hård konkurrens med våra närregioner och ska vi leva upp till bilden av Åland som en plats för ekoturism där biologisk mångfald gynnas och naturen är oförstörd behöver vi själva hålla samma attityd och se på naturen med samma ögon.

I januari förra året publicerade Åsub en tillväxtstudie som visar att Östersjöns framtida välmående är den miljöfråga som åländska företag oroar sig mest över. Och när Åsub gjorde en stor tillitsstudie 2018 visade det sig att miljöförstöring är den fråga som oroar ålänningarna mest.

Sedan en tid tillbaka har forskare fastslagit att Östersjön är världens smutsigaste innanhav. Hoten mot havet är flera och de förstärker varandra. Klimatförändringen, övergödningen och förlusten av biologisk mångfald är alla tätt sammanvävda.

I sammanhanget måste man komma ihåg att Östersjön inte ännu är död. Den är allvarligt hotad och läget är akut, men den lever.

Det är vad vi måste ta fasta på: Det går fortfarande att göra något, det är inte kört.

Vi är alla en del av lösningen för både miljö och klimat, naturligtvis. Alla måste dra sitt strå till stacken för att något ska hända.

Men ska vi få till stånd någon verklig förändring krävs att alla verktyg i lådan används, särskilt de mest kraftfulla – och modiga – i form av politiska reformer.

Det måste finnas incitament för att uppmuntra ett hållbart företagande. Med Ålands stora offentliga sektor är det inte heller bara företagen som står inför en omställning, utan det offentliga Åland har ett ansvar att visa vägen.

När landskapsregeringen (LR) presenterade sin andra tilläggsbudget för året innehöll den inte den politiska omställning som många väntat länge på. Däremot inkluderades ett meddelande med fem politiska fokusområden som LR ska prioritera under resten av mandatperioden.

En av punkterna heter ”grön kraft på export” och syftar till det storskaliga, havsbaserade vindkraftsprojektet som är under planering. Det är också det enda som skrivs på temat klimat och miljö, förutom en mening om att LR avser fortsätta främja företags effektiviseringar av sin vatten- och energiförbrukning och övergång till cirkulär ekonomi.

Vackra ord som i princip vilken folkvald politiker som helst skulle kunna skriva under på räcker ingenstans. Vad som saknas i meddelandet är svar på frågan hur. Det saknas tankeomställning och politiskt mod.

Hade den politiska viljan funnits, och hade man lyssnat på de expertutlåtanden som framkom bland annat på näringsministern Fredrik Karlströms (MSÅ) egna turismseminarium i mars, skulle man ha betonat vikten av miljöpolitiken som en given pusselbit för turismen.

Det hade också varit självklart att miljöfrågan inte är ett eget litet särintresse, utan inkorporera den i alla relevanta sammanhang.

Nu cementeras i stället idén om att miljö- och klimatfrågor inte är särskilt prioriterade, utan något som kan belysas då och då genom enskilda punktinsatser.

I samma tillväxtstudie som ovan konstaterar Åsub att ambitiösa klimat- och miljömål inte skulle ha en särskilt stor inverkan på tillväxten.

Det hade varit värdefullt att komma ihåg i samband med att fyraprocents-osthyveln kom fram som förberedelse inför nästa års budgetarbete.