Foto:

Bild

I morgon avgörs det – Stubb eller Haavisto?

I morgon avgörs det om det är Alexander Stubb eller Pekka Haavisto som leder den finländska utrikes- och säkerhetspolitiken under de kommande sex åren. Utmaningar finns det gott om för den nya presidenten: Hur ska Finland förhålla sig till ett framtida Ryssland, till Mellanöstern, Kina, till en ny president i USA? Dessutom ska Finlands plats i Nato utmejslas.

Det finns 1,5 miljoner väljare som i presidentvalets andra omgång söker en ny kandidat, 47 procent av rösterna i valets första omgång gick till en kandidat som inte gick vidare, skriver HBL. Den av de två finalisterna Alexander Stubb (Saml) och Pekka Haavisto (stödd av De Gröna) som lyckas ta flest av de herrelösa rösterna efter Jussi Halla-aho (Sannf) och Olli Rehn (C) blir president. De lockade flest väljare på landsbygden och i norra Finland så valet kan avgöras där. Å andra sidan finns det fler röster att jaga i de större städerna och i trängsel-Finland. Till exempel i Nyland finns det 230.000 väljare som inte fick sin kandidat till andra omgången.

Det kan vara lätt att tro att majoriteten av Halla-ahos och Rehns röstare väljer Alexander Stubb i den andra omgången, Stubb står längre högerut än Pekka Haavisto. Men åtminstone för en del sannfinländare är båda kandidaterna för liberala och talar för mycket om klimatkris och grön omställning så en del sannfinländska väljare kan komma att stanna på sofflocket.
Att alla Olli Rehns väljare skulle gå till Stubb är inte heller troligt. En del Centerväljare föredrar säkert den lugna och eftertänksamma Haavisto framom den världsvane akademikern Stubb. De som röstade på de två vänsterkandidaterna i omgång ett väljer med stor sannolikhet Haavisto i andra omgången. Men de rösterna är för få för att Haavisto med enbart deras hjälp ska besegra Stubb.

Även om Stubb och Haavisto har rätt likadana åsikter om utrikes- och säkerhetspolitiken finns det också skillnader. Stubb anser att Natolandet Finland bör tillåta kärnvapen på sitt territorium, Haavisto säger nej. Stubb välkomnar Natotrupper, permanenta baser, Haavisto ser inget behov av det.

När det gäller Ålands demilitarisering skiljer sig kandidaterna också. I HBL:s och Yles valkompass svarar Stubb varken ja eller nej på frågan om Finland ska ha soldater på Åland. Haavisto svarar nej och tillägger att Nato inte kräver någon ändring. På en läsarfråga i HBL svarar han att det var mycket viktigt att en åländsk representant ingick i delegationen i Bryssel då Finland förhandlade om Natomedlemskapet. När Stubb i samma tidning får en fråga om han som president skickar soldater till Åland innan fienden landstigit svar Stubb att läget är under kontroll och att han sett Finlands krigstida försvarsplaner för Åland (HBL 1.2 2024).

Finlands nya president måste ha goda relationer till USA:s president, oberoende av vem det är. Ingendera kandidaten tror att Donald Trump skulle ta USA ut ur Nato eller bryta det DCA-försvarssamarbete de nordiska länderna har med USA.

De ökande spänningarna i krutdurken Mellanöstern är en fråga som också Finland och presidenten måste förhålla sig till. Detsamma gäller den växande stormakten Kina som är ett mycket viktigt importland för Finland. Men hur ska man förhålla sig till till exempel kinesisk telefoni- och AI-teknologi? Och hur ska Finland förhålla sig till Ryssland i framtiden? En dag tar kriget i Ukraina slut och Finland har fortfarande en 1.340 kilometer lång gräns mot Ryssland.

Oberoende av vem som avgår med segern i morgon är det en person som kan utrikes- och säkerhetspolitik. Kandidaternas åsikter om denna kärna i presidentens uppgifter är rätt långt samstämmiga, de har båda internationella meriter och en liberal värdegrund , låt vara att Stubb mer betonar försvaret och finländarnas försvarsvilja medan Haavisto lyfter fram mänskliga rättigheter och klimatet.

Så hur går det i morgon, vem vinner?
Opinionsmätningarna ger Stubb segern, i Yles mätning från torsdagen segrar Stubb med 54 procent mot 46 procent för Haavisto. Helsingin Sanomats mätning från tidigare i veckan ger samma resultat. Sexton procent av väljarna uppger i Yles mätning att de ännu inte bestämt sig så Haavisto får ställa sitt hopp till den här gruppen.
Enligt två färska undersökningar väljer en del bort Haavisto på grund av att han är öppet homosexuell. Har vi faktiskt inte kommit längre år 2024?
I omgång ett tackade ålänningarna Haavisto för hans stöd för demilitariseringen med 50,4 procent av rösterna mot 40,8 för Stubb. Håller Åland fast vid Haavisto även i omgång två?
Hur det än går får landet – och Åland – en fullt kapabel president.

Kerstin Österman

tel: 26 026

Hittat fel i texten? Skriv till oss