Ju större insyn medborgarna har i myndigheternas beslutsprocesser, desto mindre blir grogrunden för konspirationsteorier.
Foto: Robert Jansson
Foto:

Bild

Ökad insyn motverkar oinformerad misstro

ÅHS styrelse visar föredömligt vägen med sitt beslut att offentliggöra föredragningslistorna före mötena. Maximal medborgerlig insyn i demokratiska beslutsprocesser är det bästa sättet att motverka ryktesbaserad misstro.

Vid årsskiftet trädde den nya offentlighetslagen för Åland i kraft. Den slår fast att myndigheter inte får neka att lämna ut en offentlig handling utan laga grund och att prövningen ska göras med maximal offentlighet som ledstjärna.

Alla har rätt att ta del av offentliga myndighetshandlingar. Det är den grund ett demokratiskt samhälle med delegerad makt måste vila på för att upprätthålla sin legitimitet.
Visst orsakar det administrativt merarbete. Det leder till fler frågor om processen före beslutet ju mer insatt man som medborgare kan vara. Men det är priset för ökad rättssäkerhet.
Som ÅHS styrelseordförande Wille Valve (MSÅ) säger till Ålandstidningen om ÅHS beslut om ökad transparens: ”Medborgarna kan sätta sig in i vad som pågår och hur det funderas i styrelsen, man måste alltid kunna motivera beslut och hur vägen fram till dem ser ut”.

Och visst kan det leda till missförstånd, att någon tror att ett beslut redan är fattat efter att ha läst beredningens förslag på olika vägar framåt. Men det är en pedagogisk fråga för politiker och media att förklara skillnaden.

Ett betydligt större problem i den offentliga diskussionen är att ofärdiga förslag alltför ofta skjuts ned innan de hunnit lämna marken och kanske ge upphov till nya tankar och idéer. Att våga tänka högt offentligt är att inbjuda till att få stryk.

Coronapandemin har fungerat som den perfekta åskledaren för all sorts vantrivsel och misstro mot det offentliga samhället i form av politiska organ, expertinstitutioner och inte minst media. I ett samhälle präglat av så mycket misstro är enda vägen framåt så stor transparens som möjligt om vad man vet är sant, alltså vetenskapligt belagd neutral fakta, inte åsikter och personligt upplevda känslor. Samt hur denna fakta används för att fatta olika typer av offentliga beslut. Beslut som förvisso inte alltid är de klokaste, och som hela tiden måste granskas och ibland kritiseras – men då utgående från en gemensam verklighetsbeskrivning. Om vi inte är överens om vad orden vi använder betyder är det svårt att hålla sams.

Därför är maximal insyn i den offentliga maktens beslutsfattande viktigare än någonsin i dag.

Petter Lobråten

tel: 26 633

Hittat fel i texten? Skriv till oss