Trots att pandemin bara pågått i två år är det redan väldokumenterat att coronakrisen haft en särskilt negativ inverkan på barn och ungas mående.
När smittskyddsåtgärder snabbt ska tas fram är det lätt hänt att barnens rättigheter och speciella ställning i samhället åsidosätts.
Krisen har ökat ojämlikheten bland barn och unga. Redan utsatta barn har drabbats hårdast när pandemin tärt på familjesammanhållning och grundtrygghet.
Rapporter från Finland och Sverige visar att man redan för ett år sedan kunde se hur symtomen på psykisk ohälsa hade förvärrats, hur ångest och självdestruktiva tankar hade ökat. Pandemin har på flera sätt drabbat Åland ännu hårdare, i form av arbetslöshet, reseförbud och hemundervisning och inställda hobbyverksamheter, konstaterar författarna till den rapport som landskapsregeringen beställt för att utreda förutsättningarna för att etablera en digital ungdomsmottagning på Åland.
Det finns flera olika typer av skyddsnät avsedda för utsatta och speciellt behövande unga på Åland. Från skolhälsovården, via sysselsättande projekt som föreningen Ung resurs och Ungdomshuset Boost med syfte att fånga upp ungdomar som inte trivs i skolan, fram till ÅHS barn- och ungdomspsykiatri (BUP).
Men det behövs även ett skikt som fångar upp barn och unga utanför skolvärlden. Det måste vara lätt att söka hjälp, gratis och åtminstone inledningsvis, anonymt.
För barn och unga är mess och chattande det självklara sättet att ta kontakt. En digital ungdomsmottagning sänker tröskeln att söka hjälp. Rapportförfattarna exemplifierar bland annat med erfarenheterna från en digital ungdomsmottagning i Halland. Ungdomarna där uppger i sin feedback att de speciellt uppskattar snabbheten och tillgängligheten. De vill kunna boka sina möten med kort framförhållning. Personalen på mottagningen uppger att man är mindre stressade eftersom köerna inte är lika långa som tidigare. Systemet gör att lediga tider snabbt går åt och samtalen blir mer fokuserade. All personal arbetar både inom den fysiska och den digitala mottagningen som inte betraktas som ett andrahandsalternativ utan en självklar del av verksamheten.
Behovet av en åländsk ungdomsmottagning har diskuterats länge. Redan 2008 formulerades en verksamhetsplan för en Folkhälsans Ungdomsmottagning som kunde fungera som en öppenvårdsmottagning. 2018 föreslog en arbetsgrupp inom ÅHS en oberoende ungdomsmottagning, som ett komplement till skolans elevhälsovård, och som även vore tillgängligt för ungdomar utanför skolvärlden.
Runt 20 procent av Ålands befolkning är under 18 år. Under åren 2008-2018 har i genomsnitt knappt nio procent av de unga på Åland, i åldern 15-24 år, varken arbetat eller studerat.
Hjälpbehovet ökar stadigt. Till BUP krävs remiss. Mellan åren 2013 och 2020 ökade antalet remisser med 57 procent.
En åländsk digital ungdomsmottagning behöver dock ha sin bas i en fysisk mottagning. Ett möjligt alternativ vore att koppla den till ÅHS:s hälsocentral. Ett annat att ansluta den till studerandehälsan, vilket dock kräver att hälso- och sjukvårdslagen ändras. Båda möjligheter bör skyndsamt utredas så att den digitala hjälpdörren kan öppnas.
Petter Lobråten
tel: 26 633
