Viktigt att rösta är det sannerligen i år, i en tid där extrempopulistiska vindar blåser genom Europa och får med sig en allt större följarskara. Inte nog med det, i den geopolitiska tid vi lever i och har levt i sedan Rysslands invasion av Ukraina för över två år sedan, följt av hybridhot och desinformation, är det viktigare än någonsin att vi står upp för vad vi tror på.
Grundvärderingar som frihet och demokrati som tycks självklara för oss är under hot på flera platser i Europa. Där har vi alla som EU-invånare ett enskilt ansvar att uppfylla vår medborgerliga och samhälleliga plikt som samtidigt är ett privilegium.
De senaste åren har EU fått en allt större roll som säkerhetspolitisk spelare på den internationella arenan. Förutom säkerhetsfrågor vilket självklart inkluderar Åland med vår strategiska position i Östersjön, samt Finland med en farlig och oförutsägbar granne i öst, är det mycket annat som händer i Bryssel och rör Åland där vi borde ha en mer framträdande roll.
Det pratas ofta om hur Åland glöms bort i EU-debatten och hur lagar och förordningar som påverkar Åland klubbas igenom utan att vi har fått en syl i vädret. Därför har vi som ålänningar inte bara en plikt att rösta i det kommande valet, utan även en plikt att rösta på en kandidat vi anser gynnar vårt örike.
Än så länge har vi inte lyckats rösta in en åländsk kandidat till EU-parlamentet. Förutom Anton Nilsson (SFP) som har gedigen erfarenhet från Bryssels korridorer samt Jessy Eckerman (SDP) lovar flera finska kandidater att de skulle bevaka Ålands intressen om de väljs in. Här är De Grönas kandidat Maria Ohisalo som stöds av Hållbart initiativ (HI) samt SFP:s Eva Biaudet två framstående kandidater. Ohisalo har bland annat lovat att hon skulle erbjuda praktik till ålänningar i Bryssel om hon väljs in. I en undersökning av Ålands radio i samarbete med Yle framkommer det att endast 25 procent av de finländska kandidaterna stöder en egen åländsk plats i EU-parlamentet. Trots att det inte är aktuellt i årets val ger det en fingervisning om hur stödet för Åland i Bryssel ser ut bland de finländska partierna. Störst är stödet hos Svenska folkpartiet (74 procent), följt av De Gröna (30 procent) och Rörelse nu (30 procent). Trots att siffrorna inte chockerar är de oroväckande låga. Förhandsröstningen är ett ypperligt tillfälle att enkelt och smidigt uppfylla ovannämnda plikt. Vare sig man befinner sig på Åland eller i utlandet är det möjligt att rösta fram till tisdag den 4 juni.
I det senaste EU-valet röstade 50,8 procent av röstberättigade ålänningar (Åsub). Från det andra EU-valet Finland fick rösta i (1999) gick valdeltagandet upp och nådde sin topp 2014 på 57,3 procent. I år kan vi bättre, och därför går vi till valurnorna senast den 9 juni och röstar för det vi anser är Ålands bästa.
Tara Bamberg
tel: 26 026
