I den svenska valrörelsen lovar politiker subventionerade elräkningar för hushållen. I ivern att vinna röster har all rim och reson lämnat debatten. Samtidigt pratar man i Finland om sänkt moms på el – allt för att motverka den förväntade kraftiga prisökningen på el.
Men det talas mindre om att vi själva kan motverka bristen på el och de höga priserna. Tillsammans kan vi mildra effekterna av den förväntade krisen.
Nationalekonomernas dom över den svenska valrörelsens löfteskarusell är hård. Professorn i nationalekonomi Lars Calmfors sade förra veckan till SvD att politikerna helt har ”tappat det” och att politikerna har uppfunnit ekonomiska lagar som inte existerar. Calmfors får i samma tidning medhåll av ytterligare en professor i nationalekonomi, John Hassler. Båda nationalekonomerna talar om feltänk och säger att förslagen på att minska hushållens kostnader för el är farliga för samhällsekonomin.
I Finland diskuteras olika insatser för att mildra effekterna av högre energipriser. Näringsminister Mika Lintilä (C) förespråkar en momssänkning på el. Ett förslag som omfattas av Kraftnät Ålands vd Conny Rosenberg.
Samtidigt lanserar den finländska regeringen inkommande vecka en kampanj som ska få medborgarna att vidta åtgärder för att spara på el.
På Åland har vi hittills inte sett så många förslag på politiska åtgärder. Finansminister Roger Höglund (C) säger att frågan diskuteras och gruppledaren för Liberalerna, Ingrid Zetterman, har i en insändare talat om att de även fortsättningsvis vill bibehålla kapitaliseringen av Kraftnät Åland och därigenom sänka överföringsavgifterna.
I tider som dessa gäller det att ha is i magen. Det kommer att bli en utmanande vinter och höga priser, men det får inte leda till en politik där penningpolitik och finanspolitik drar åt olika håll. En sådan utveckling kan enligt Lars Calmfors förvärra situationen och smitta av sig till andra delar av samhället och leda till än mer restriktiv penningpolitik.
Därför behöver vi tala mer om hur vi själva kan få ner energiförbrukningen. En insats som är bra både för plånboken och för miljön.
Under 1970-talets energikris fanns flera kampanjer som ledde till minskad energi- och drivmedelsförbrukning. Flera av de insatser som gjordes för att minska elförbrukningen kan vi ta lärdom av även i dag.
Sänk temperaturen i hemmet, duscha mindre, nyttja mer kollektivtrafik, cykla oftare och släck gatubelysningen tidigare på kvällen. Små insatser som alla leder till minskad energiförbrukning.
Det tar tid innan Europa är ute ur energikrisen. År av kortsiktig naiv europeisk energipolitik har lett till detta och nu får vi försöka lösa det.
Vi kommer att behöva massiv utveckling av vindkraften och en ökad produktion av kärnkraft i Europa. Inget motsatsförhållande råder utan båda behövs för att trygga energitillgången. Och det finns hopp.
I höst förväntas bland annat det nya kärnkraftverket Olkiluoto 3 i Euraåminne gå för fullt, Frankrike har utlovat 14 nya reaktorer och stora vindkraftssatsningar är på gång runt om i hela Europa.
Vi får vi inte tro att flyktiga politiska utspel om subventionerade elräkningar allena ska lösa utmaningen. Nej, vi behöver alla dra vårt strå till stacken och kanske är det helt okej att ta en kortare dusch och klä sig lite varmare när man är hemma i vinter.
Daniel Dahlén
