Matpriserna har stigit kraftigt de senaste åren, och 2022 nådde inflationen sin topp. Matinflationen sköt i höjden och vi fick betala 17 procent mer för att ens kunna slänga ihop en spagetti med köttfärssås.
Nu, 2025, har det lugnat sig något. Ökningen ligger på strax över en procent. Och så plötsligt, som en hägring i öknen, meddelar Kesko och S-gruppen prissänkningar.
Det kan vid första ögonkastet verka som en vänlig gest för att lätta på hushållens ekonomiska börda, men vi måste ändå fråga oss: Är det här omtanke, en lättnad för hushållen? Eller är det bara ett strategiskt drag?
Att sänka och höja priser är inget nytt. Det är en affärsstrategi för att maximera vinsten och ta marknadsandelar. Matkedjorna sänker priset på basvaror – mjölk, kaffe, korv – för att vi ska känna oss tacksamma och lojala. Och medan vi stirrar oss blinda på rabatten på korven, höjs priset på kaffekapslarna eller fruktyoghurten.
Det är inte bara priserna som stiger, fenomenet krympflation gör att konsumenterna tror att de köper samma mängd som tidigare, när de i själva verket betalar mer för mindre. I stället för att höja priset direkt minskas produktens volym, vilket gör prisökningen svårare att upptäcka.
Det är ett välbeprövat knep: sänk priset på det uppenbara, höj priset på det diskreta. Totalsumman vid kassan minskar ofta inte alls så mycket som man tror.
Så här ser spelreglerna ut, och dagligvaruhandeln är inget undantag. Precis som i alla andra branscher strävar de efter större marknadsandelar och högre omsättning – för det är så affärsvärlden fungerar.
Dagligvaruhandeln drivs av små marginaler och stora volymer. Vinsterna märks tydligt på de generösa bonusar som toppcheferna håvar in, och som säkrar deras plats i skattetoppen. Prissänkningar handlar inte om välvilja, utan om att vinna kundernas förtroende och stärka omsättningen.
Efter år av kritik för skyhöga priser har matkedjorna hittat en möjlighet att framstå som ”konsumentvänliga”. Samtidigt minskar deras egna kostnader, vilket ger dem utrymme att sänka priser utan att det skadar vinstmarginalerna alltför mycket. Det är en investering i lojalitet, inget annat.
Det är lätt att lockas av stora skyltar med löften om lägre priser. För de flesta av oss är det skönt att tro på en billigare matkasse, att hoppas att stormen lagt sig. Men vi som konsumenter har mer makt än vi tror.
Genom att jämföra priser, undvika impulsinköp och välja prisvärda alternativ kan vi pressa marknaden och bidra till en mer rättvis prissättning. Det kräver lite mer tid och planering – att skriva inköpslistor, hålla koll på erbjudanden och välja säsongsvaror – men i längden lönar det sig både för plånboken och miljön. Dessutom sänder våra köpvanor en tydlig signal till producenter och butiker om vad vi vill ha: rimliga priser utan dolda krympningar. När fler konsumenter agerar medvetet kan även små förändringar ge stor effekt.
Matkedjorna lever på våra vanor. Genom att byta butik, byta märke eller tänka om i små steg kan vi göra skillnad.
Visst kan vi glädjas åt prissänkningar, det är trots allt något positivt för oss konsumenter. Men det är viktigt att komma ihåg att de inte sker av ren godhet. Det är en del av spelet. Den som förstår spelreglerna har bättre förutsättningar att göra medvetna val.
Linda Blix
tel: 26 637
