Ron DeSantis har meddelat att han ställer upp som kandidat i det amerikanska presidentvalet. Som främste utmanare till Donald Trump måste DeSantis balansera att dels vara en städad kandidat för de högerkristna samtidigt som han inte repellerar mittenväljarna. Något som varit svårt i tidigare val.
Ron DeSantis har meddelat att han ställer upp som kandidat i det amerikanska presidentvalet. Som främste utmanare till Donald Trump måste DeSantis balansera att dels vara en städad kandidat för de högerkristna samtidigt som han inte repellerar mittenväljarna. Något som varit svårt i tidigare val.
Foto: Gage Skidmore
Foto:

Bild

En snubblande president mot den kristna högern

Fältet i den republikanska halvan av det kommande presidentvalet i USA börjar klarna. Det står redan klart att republikanernas kandidat kommer att stå USA:s kristna höger mycket nära. Mot dem står en president som har allt svårare att göra just det, att stå.

Floridas guvernör, Ron DeSantis har meddelat att han ger sig in i leken för att bli republikanernas presidentkandidat. Till veckan kommer den tidigare vicepresidenten Mike Pence av allt att döma göra samma sak. Av de som tidigare meddelat kandidatur utmärker sig den tidigare FN-ambassadören Nikki Haley och – förstås – den förre presidenten Donald Trump.

Det skulle vara en sensation om någon annan än dessa fyra blir vald på partiets kongress nästa sommar, och mest troligt är att slaget står mellan Trump, som i dag leder stort, och DeSantis.

Det står också klart att Vita huset, om republikanerna vinner, i stor utsträckning kommer att styras av den kristna högern. Trump flirtade redan under sin lyckade presidentvalskampanj 2016 rejält med den kristna högern i USA, som också slöt upp bakom honom trots flertalet minst sagt skamliga skandaler. I utbyte fick de bland annat domare i högsta domstolen som avskaffade den fria aborten.

Såväl DeSantis som Pence och Haley står den högerkristna delen av den republikanska rörelsen nära. De är samtliga kritiska till fri abort, och inte minst DeSantis har aktivt motarbetat hbtq-rättigheter i sin hemstat.
DeSantis, som alltså är den som förutspås ha bäst chans att utmana Trump, har hittills utmärkt sig som en ”kulturkrigare” i sin kampanj, medan sakpolitiken låter vänta på sig.

Med Donald Trump i Vita huset vet vi väl vad som väntar, mer av samma sak som förra mandatperioden. Trump älskar att vara oberäknelig, att göra utspel få väntat sig och att driva nyhetscykler i den riktning som gynnar honom.

DeSantis vill framstå som den mer sansade, polerade republikanska kandidaten. Med honom vid styret ska det inte vara skandaler som dominerar, utan tuff nykonservativ antietablissemangspolitik. Många påpekar att DeSantis och Trump politiskt liknar varandra mycket, men att DeSantis försöker vara en kandidat som ger de som absolut inte kan tänka sig att rösta på Trump en republikansk kandidat.
Frågan är om han lyckas. Dels måste han hitta ett sätt att överleva de stenhårda attacker som Trump ofrånkomligen kommer att dela ut, dels måste han övertyga mittenväljare som lutar republikanskt att han inte enkom går den kristna högerns ärenden. Det brukar nämligen repellera väljare i mitten.

Om fältet är öppet på den republikanska sidan är den desto mer klar på den demokratiska. President Joe Biden har deklarerat att han vill styra fyra år till och sägs anse att han är den ende som kan besegra Donald Trump i valet.

Möjligen är det sant, trots att Biden är en ovanligt illa omtyckt president. Men ställda mellan två kandidater som inte lockar särskilt mycket förlitar sig Bidenlägret på att han är mer sympatisk än den kontroversielle Trump.
Det finns dock ett stort orosmoln i det demokratiska partiet, som för övrigt har svårt att hitta bra alternativ till Biden, nämligen att presidenten kan uppfattas som för gammal och trött för att klara den tuffa uppgiften att leda USA.
För trots att Biden både fått igenom enorma investeringspaket och senast för ett par dagar sedan lyckades undvika en statskonkurs genom att komma överens med republikanerna om att höja skuldtaket, så är hans ålder ständigt ett diskussionsämne i USA.

Det är fler än en politisk analytiker i USA som menar att mardrömmen för de demokratiska strategerna är att Biden på nytt faller, staplar eller sluddrar i orden så som han gjort flera gånger under mandatperioden.

Därför fick hans vurpa i veckan stor uppmärksamhet. Vid ett framträdande i Colorado, där Biden delade ut diplom till flygkadetter som tagit examen, snubblade presidenten och föll. Han fick snabbt hjälp att komma på fötter igen och Vita huset meddelade att han mådde bra och att det var en sandsäck som orsakat fallet.
Problemet för strategerna är att man alls måste meddela att presidenten mår bra efter ett trots allt harmlöst fall. Men Joe Biden blir 81 år i november och kommer att vara 86 när han lämnar Vita huset om han återväljs. Med råge den äldsta presidenten i USA:s historia.
Ålder ger erfarenhet, vilket är en styrka, men kan också ge mindre ork att klara av ett av världens tuffaste uppdrag.
Ett felsteg, ett fall och ett pressmeddelande förstärker bilden av att Biden är för gammal för fyra nya år. Och lita på att Trump, DeSantis och de andra kommer använda det.

Nu börjar spelplanerna på de båda sidorna stå klara, snart drar valrörelsen i gång på allvar. En snubblande president ska försöka hålla ett hungrigt republikanskt parti med en allt mer tydlig högerlutning stången. Klarar Biden det?

Jonas Bladh

tel: 26 038

Hittat fel i texten? Skriv till oss