Hufvudstadsbladet har under vintern rapporterat om att adresser skrivna på svenska gjort att post i Finland kommit fel eller kommit fram starkt försenad. I vissa fall har den korrekt skrivna svenska adressen klistrats över med en vit lapp på vilken den finska adressen skrivits. Paket har inte levererats eftersom adressen varit ”felaktig”, alltså skriven på svenska. Så går det till i det statligt ägda affärsverket Posti som dessutom helt tappat sitt svenska namn.

Bristande kunskaper i det andra nationella språket hos Posti är förstås inte det enda exemplet på att det numera kan vara svårt att få service på svenska. Man behöver bara följa med en finlandssvensk nyhetssändning på radio eller tv för att märka att inte ens högt uppsatta tjänstemän, politiker och direktörer längre behärskar svenska. Många vittnar också om ett hårdnande språkklimat. Våld, hot och trakasserier kan drabba den som talar svenska i det offentliga rummet.

Så hur ska det då gå för svenskan i Finland? Tja, inte alltför illa om man får tro tankesmedjan Magmas färska rapport om svenskans ställning fram till 2040.

Intressant i rapporten är att det inte i första hand är förfinskning som hotar svenskan utan den ökande flerspråkigheten och engelskans framfart.

Drygt 288.000 personer har i dag svenska som modersmål. Att de svensktalande inte minskat mer beror på det forskarna kallar ”lånad tillväxt”, alltså att tvåspråkiga familjer i högre grad registrerar sina barn som svenskspråkiga. Två av tre barn i tvåspråkiga familjer registreras i dag som svenskspråkiga, något som på sikt kan få stor betydelse för svenskans framtid i landet.

Enligt forskarna har utbildningens kvalitet en avgörande betydelse för svenska språkets framtid i Finland. Daghemmens och skolornas kvalitet avgör var föräldrar väljer att placera sina barn och kvaliteten på den högre utbildningen var de unga väljer att studera. Hög kvalitet hos den svenskspråkiga utbildningen gör dessutom att även barn i helt finskspråkiga familjer lockas till den svenska utbildningen. ”… många föräldrar, även de som själva är finskspråkiga, ser att en god svenska ökar deras barns chanser i livet. Det här är en tillgång för svenskan i framtiden”, säger en forskare till Hbl (27.1.2021).

Självklart är det en konkurrensfördel att kunna svenska. För dem som behärskar språket är till exempel hela den nordiska arbetsmarknaden öppen.

På grund av den så kallade flytande svenskheten, alltså den allt mer utbredda tvåspråkigheten, blir de platser i Finland där man klarar sig enbart på svenska färre. Åland och Österbotten räknas dock fortfarande som svensktalande områden i rapporten. Tvåspråkighet blir i praktiken norm bland övriga svenskspråkiga fram till 2040.

En av forskarna bakom rapporten konstaterar att Finland just nu befinner sig i en liknande period av polarisering och motsättning gällande språket som på 1920- och -30-talen. Då var det kriget som gjorde slut på språkstriden. Nu kanske coronapandemin kan fungera som starten på en ny era av kollektivism och gemenskap och därmed gynna svenskan i Finland (Hbl 27.1.2021).

Att svenskan bevaras som ett levande språk i Finland har naturligtvis betydelse för Åland. All kommunikation mellan det offentliga Åland och det offentliga Finland ska ske på svenska, något som vi ju vet att inte alltid uppfylls i dag. Det är därför välkommet att Sanna Marins (SDP) regering lovat att alla statliga anvisningar och föreskrifter ska finnas på svenska till den del de gäller Åland. Regeringen lovar också ett bättre språkklimat och en ny nationalspråksstrategi där allas rätt till service på modersmålet tryggas.

För det är ju inte rimligt att det är den finskspråkiga versionen av en lag som gäller i de fall översättningen till svenska inte stämmer överens med den finska texten. Eller att både små och stora åländska företag ska vara beroende av kollektivavtal som finns bara på finska. Eller att dataprogram, cirkulär, anvisningar, kurser, vidareutbildning och så vidare ges bara på finska för statligt anställda på Åland eller på andra i huvudsak svenska orter.

Så, regeringen Marin, det är dags att börja uppfylla löftena!

Här hemma är det anmärkningsvärt att regeringen Veronica Thörnroos (C) inte ännu hållit ett enda möte med språkrådet trots att det i hennes regeringsprogram sägs att rådets roll som aktör för svenska språkets ställning ska intensifieras.

Så även på Åland finns det plats för förbättring.