Recep Tayyip Erdoğan fick just över 49 procent av rösterna i den första valomgången mot huvudutmanaren Kemal Kiliçdaroglus 45 procent. I och med det blir det en andra valomgång den 28 maj.
På förhand har opinionsmätningarna pekat mot att oppositionsledaren Kiliçdaroglus var i ledning, men Erdoğan tycks ha gjort en stark avslutning på valkampanjen och har ett övertag inför den andra akten i valet.
Men oppositionen kom redan under valdagsnatten med anklagelser om valfusk, och läget har blivit allt mer spänt i landet.
Många turkar, på båda sidor, ser valet som något av ett ödesval. De som håller på den sittande presidenten vill att hans tydliga styre ska fortsätta, medan de som lagt sin röst på oppositionen vill att förvandlingen av Turkiet till en allt mer presidentstyrd och auktoritär stat ska stoppas och demokratin stärkas.
Men också för oss i omvärlden står en hel del på spel i det turkiska valet. Erdoğans linje vad gäller det svenska medlemskapet i Nato känner vi väl till numer och frågan är vad som händer nu när valprocessen försenas med två veckor.
Men också Turkiets förhållande till USA, EU och Nato i stort kommer att se annorlunda ut beroende på vilken av kandidaterna som väljs till president. Erdoğan vill fortsätta med sin hårdföra linje som också innebär öppna dörrar till Moskva. Kiliçdaroglu, däremot, är mer västligt inställd och har deklarerat att det svenska medlemskapet i Nato skulle godkännas i god tid före Natos möte i juni om han väljs till president.
Turkiet har en nyckelroll i flera av vår tids stora konflikter, och det inte utan problem.
Den största huvudvärken för väst (och Nato) har handlat om Syrien. USA samarbetade nära med den kurdiska YPG-gerillan i kriget mot IS, och YPG var en stor del i att IS kunde besegras.
Erdoğan ser dock YPG som en gren inom PKK som ses som fiender till den turkiska staten och är terrorklassade av bland andra EU. Den här skillnaden i synen på YPG är också en anledning till att Sveriges medlemskap inte godkänts – Turkiet vill ha tydligare skrivningar kring terrorism i Natos handlingsplaner som just nu färdigställs. Och för att nå målet håller Erdoğan gladeligen det svenska medlemskapet som gisslan.
Även i fråga om Rysslands invasion av Ukraina är Turkiet en central spelare. Erdoğan har flera gånger agerat medlare mellan Ryssland och Ukraina, och besöker frekvent Vladimir Putin i Moskva.
Nu väntar två veckor av orolig valkampanj. Paul Levin, föreståndare vid Institutet för Turkietstudier vid Stockholms universitet, säger till nyhetsbyrån TT att det kan uppstå oroligheter i landet som påminner om vad som hände 2015. Då förlorade Erdoğans parti APK makten i parlamentet, men oppositionen lyckades inte enas och det utlystes nyval samma höst.
”Under denna period blev det väldigt våldsamt med terrordåd och upptrappning för PKK vilket gagnade Erdoğans AKP och piskade upp den nationalistiska väljarbasen”, säger Paul Levin till TT.
Många bedömare menar att risken är stor för nya oroligheter i det osäkra läge som nu råder.
Turkiet är en stor spelare i den internationella politiken vars agerande har åverkningar långt utanför landets egna gränser. Hur de kommande två veckorna utvecklas – och vem som slutligen vinner valet – har stor betydelse för både turkarna och för omvärlden.
Jonas Bladh
tel: 266 38
