I en alltmer uppdelad och allt argare värld, där demokratin trycks tillbaka av auktoritära populister och diktatoriska partier, är det allt svårare att hitta hopp. Kortsiktigt vinstuttag för den lilla minoriteten prioriteras framför långsiktig stabilitet för den stora majoriteten.
Men en liten gnista av ljus erbjuder faktiskt den senaste ungdomsbarometern, sammanställd av Ungdomsforskningssällskapet (Nuorisotutkimusseura).
Den visar att ungas intresse för politik stadigt ökar. Intresset har till och med fördubblats under de senaste trettio åren. Studien visar att två tredjedelar av unga i åldern 15–29 år i dag beskriver sig som politiskt intresserade, och en femtedel som mycket intresserade.
Ungas valdeltagande har ökat, men trots det är det välkänt svårt för de etablerade politiska partierna att locka nya unga medlemmar. Något som inte kan beskrivas som annat än ett enormt misslyckande från det vuxna politiska etablissemanget.
Unga ser numera andra sätt att uttrycka sina åsikter och påverka. Till exempel genom sociala medier eller genom att välja hur och vad man konsumerar. En del tar till politisk aktivism i utvalda sakfrågor.
Detta måste vi uppmuntra. Politiskt intresserade unga som vill engagera sig och vara med och forma vår framtid är ett samhälles allra mest värdefulla naturresurs.
Det här är inga nya insikter, men behovet att fånga upp och vårda detta framtidsintresse är kanske mer akut än någonsin. För ungdomsbarometern visar även att de ungas framtidstro rasar. År 2021 såg 80 procent av de tillfrågade positivt eller mycket positivt på framtiden. 2024 var siffran nere på 61 procent.
Bland orsakerna till misströstan nämns coronapandemin, det osäkra ekonomiska läget, den oroliga arbetsmarknad och Rysslands krig i Ukraina.
Det visar sig även att unga kvinnor bekymrar sig mer än unga män. Enligt ungdomsbarometern är kvinnor generellt sätt mer benägna att känna framtidstro kopplat till samhällsgemensamma faktorer som ekonomisk situation, politisk stabilitet och social jämlikhet, medan mäns framtidstro är starkare kopplad till individuella faktorer som personlighet, socialt stöd och kontrollkänsla.
Det handlar i grunden om förmågan och viljan att våga känna tilltro till sin nästa. En egenskap som inte är biologiskt kodad utan formas av hur tryggt och kärleksfullt man fått växa upp. Att vi vuxna uppfostrare känner samma oro som ungdomarna skapar en ond cirkel.
Nöjdast var unga år 2002, då mer än 60 procent gav betyget 9 eller 10, på en tiogradig skala, på frågan hur de upplever sitt liv. I fjol gav bara 44 procent samma höga betyg. Minskningen beror nästan helt på att unga kvinnor är mindre nöjda med livet än de brukade vara.
Forskarna påpekar att nöjdheten började sjunka strax efter millennieskiftet, vilket utesluter att smarttelefoner och sociala medier skulle vara huvudorsaken, konstaterar forskarna.
Det görs redan en hel del för att odla de ungas politiska engagemang. Det hålls skolval och inrättas ungdomsråd, i synnerhet inför valen. Men det behövs ännu fler arenor där unga kan göra sina röster hörda och se tydliga resultat av sina idéer.
Vi har en naturresurs att förädla.
Petter Lobråten
tel: 26 633
Fotnot: Ungdomsbarometern är en årlig enkät om värderingar och attityder bland 15–29 år gamla personer bosatta i Finland med undantag av Åland. Sammanställningen bygger på sammanlagt 2353 svarande.
