År 2020 var året då de åländska beslutsfattarnas krafter, helt förståeligt, gick åt till att försökta motverka coronapandemin. Nu är det emellertid dags att ge också hållbarhets- och klimatarbetet tid, kraft och resurser. Det brådskar, nämligen.
Enligt en rapport från FN:s miljöprogram måste världens länder drastiskt minska sina utsläpp till 2030 om Parisavtalets mål om att begränsa uppvärmningen till 1,5 grader till år 2100 ska vara möjligt. Det förutsätter, enligt rapporten, en ”grön återhämtning” och skärpt klimatpolitik efter pandemin. Utan grön återhämtning och skärpt klimatpolitik hotar uppvärmingen bli 3,2 grader till år 2100 (Hbl 10.12.2020).
Också president Sauli Niinistö är bekymrad över den accelererande klimatuppvärmningen. I sitt nyårstal sade han att pandemin visat att människor kan ändra sitt beteende, såsom att undvika närhet och socialt umgänge, begränsa rörligheten och bära munskydd. Att vi kan ändra vårt beteende kan användas också i kampen mot klimatförändringen, påpekade presidenten.
Lagtinget beslöt 2014 att Åland ska vara hållbart senast 2051. Finlands regering har slagit fast att landet ska vara koldioxidneutralt 2035, också på Åland finns en sådan målsättning, åtminstone hos en del partier.
För att detta ska bli möjligt krävs att både beslutsfattare, näringsliv och hushåll bidrar. Därför är det välkommet att tjugo åländska storföretag gått in för ett gemensamt klimatåtagande, att successivt minska sina utsläpp, med ett klimatneutralt Åland som mål. Det är en bra början, nu väntar vi på mer konkreta mål och åtgärder från det hållet.
I Finland visar en färsk rapport till miljöministeriet att cirkulär ekonomi krävs för att Finland ska bli koldioxidneutralt till 2035. Enligt miljö- och klimatminister Krista Mikkonen (Gröna) är cirkulär ekonomi ett livsvillkor om man vill bromsa överkonsumtion och klimatförändring (Hbl 14.1.2021).
I rapporten slås fast att bland annat byggnadsindustrin måste bli bättre på återvinning. Enligt en annan färsk rapport förbrukar den byggda miljön i Finland hälften av råvarorna och 40 procent av den energi som Finland förbrukar. Bara uppvärmningen av bostäderna kräver 25 procent av energin. Dessutom producerar byggbranschen en tredjedel av Finlands klimatutsläpp. Dagen hus måste blir mer långlivade, mer ekologiska och de måste kunna användas mer flexibelt, heter det i rapporten (Svenska Yle 14.1.2021).
I en färsk färdplan för fossilfria transporter slås fast att Finland minst ska halvera de inhemska trafikutsläppen fram till 2030 jämfört med 2005 års nivå, detta som ett steg mot nollutsläpp till 2045.
På Åland har beslutsfattarna slagit fast sju utvecklingsmål till 2030. De handlar bland annat om alla människors delaktighet, mer förnyelsebar energi, hållbar konsumtion och produktion, ett ekosystem i balans, biologisk mångfald och god vattenkvalitet.
Huvudmålen har brutits ner i delmål där en del har förverkligats eller är på väg att förverkligas. Mycket arbete återstår ändå och mer resurser krävs. Men vad värre är: för vissa av utvecklingsmålen går det åt rakt motsatt håll än det önskvärda. Det gäller bland annat belastningen på vattnet, den biologiska mångfalden, trafiken på land och till sjöss, uppvärmning, hållbar produktion, återbruk och återanvändning.
Den sittande landskapsregeringen har lovat en klimatlag som dock inte verkar se dagens ljus ännu detta år. En lag minskar förstås inte utsläppen men ska se till att regeringens politik utgår från klimatmålen. I klimatlagen bör också slås fast när Åland senast ska vara koldioxidneutralt. För trovärdigheten i klimatarbetet är det nödvändigt att arbetet med lagen kommer igång så fort som möjligt.
Nu är det hög tid att gå från fina skrivningar om att ”alla kan blomstra i ett bärkraftigt samhälle på fredens öar” till förberedelser och konkret handling. Hur kan till exempel en cirkulär ekonomi förverkligas i åländsk tappning? Vad krävs för att land- och sjötransporterna minskar sina utsläpp? Hur skyddar vi vattnet och den biologiska mångfalden? Hur ska vi bygga, värma oss och äta så att vi inte belastar klimatet?
För, som presidenten sade, vi kan ändra vårt beteende. Vi behöver alltså inte göra som vi gjort hittills. Återhämtningen efter pandemin ska inte vara svart av kol och olja. Den ska vara grön.
