Kommunalvalet i Finland skulle ha hållits den 18 april men skrämmande siffror från Institutet för hälsa och välfärd (THL) gjorde att Justitieministeriet, i dialog med partierna, beslöt skjuta fram valet till den 13 juni. Enligt THL kan smittoläget i april vara 2.600-11.200 nya coronasmittade, per dag. Det säger sig självt att någon normal valrörelse, eller valförrättning, inte kan hållas under sådana omständigheter.
Alla riksdagspartier stödde framflyttningen, utom Sannfinländarna som anser att flytten undergräver demokratin. Också Samlingspartiets ungdomsförbund motsatte sig flytten och krävde till och med att justitie- och Ålandsminister Anna-Maja Henriksson (SFP) skulle avgå. Hur hennes avgång skulle förbättra pandemiläget förblev dock oklart.
Det enda rimliga var förstås att flytta fram valet. I kommunerna avgörs många sådana frågor som står medborgarna nära, även om social- och hälsovården i Finland flyttas till en ny nivå, så kallade välfärdsområden. Att hålla val när smittoläget kan eskalera gör att valdeltagandet hotar bli riktigt lågt, ingen kan förvänta sig att folk ska söka sig till vallokalerna när risken för smitta är överhängande. Ett exempel är Katalonien där valdeltagandet i valet nyligen sjönk från drygt 80 procent i det förra valet till 53 procent nu. Lågt valdeltagande gör att legitimiteten lider.
Inte heller valrörelsen skulle ha blivit sådan som folk är vana vid. Valdebatter, torgmöten och trånga valstugor går bort, frågan är om sådant kan bli aktuellt ens inför ett val i juni. Det som då återstår är en i huvudsak digital valrörelse men för många väljare, särskilt äldre, är det inte alls självklart att bekanta sig med vare sig kandidater eller valprogram digitalt. Många kanske inte ens har en dator.
Hbl påpekar på ledarplats den 27 februari att det rådande pandemiläget gör att kandidaterna hamnar i en ojämlik situation. Kända politiker har en fördel, nya kan ha svårt att få synlighet. Kandidater som är ovana att använda sociala medier kan också få det svårt. Även detta blir ett demokratiproblem.
Att Sannfinländarna var enda parti som gick emot att flytta fram valet ska ses mot bakgrund av att partiet har vind i seglen. I Yles senaste partimätning ligger Sannfinländarna på andra plats med ett väljarstöd på 18,7 procent. Bara statsministerpartiet Socialdemokraterna är större med ett väljarstöd på 19,5 procent.
Den pågående coronapandemin är knappast den sista kris som ramlar över oss i valtider. Vad kan man då göra? Alla val kan förstås inte skjutas upp, än mindre ställas in. Det rimliga svaret är, sannolikt, val som i större utsträckning sker digitalt och där kandidater och väljare möts på nätet. Via nätet sker också röstningen, åtminstone till en del.
Det är därför lite bekymmersamt att inget på länge hörts om planerna på internetröstning i lagtingsval. Intentionerna att möjliggöra e-röstning för röstberättigade bortaålänningar i lagtingsvalet i oktober 2019 landade med ett rejält magplask, bara timmar innan röstningen skulle inledas. Det var brister i säkerheten som fick centralnämnden för lagtingsval att dra i nödbromsen.
Så vad händer nu? Förhoppningsvis gör pandemin och det framflyttade kommunalvalet i Finland att landskapsregeringen tar tag i frågan på nytt så att e-röstning blir möjlig i valet 2023. Samtidigt måste förstås kandidater, valprogram och all praktisk information om valet finnas också i tidningar, i etern, i utskick och informationsblad.
