Sedan den ryska presidenten Vladimir Putin beordrade sina trupper att anfalla grannlandet Ukraina den 24 februari har såväl Finland som Sverige dag för dag närmat sig ett medlemskap i försvarsalliansen Nato. Efter en säkerhetspolitisk redogörelse från regeringen i Helsingfors, behandling i riksdagen, otaliga möten mellan statsledningarna i de båda länderna och likaså med ledningarna för åtskilliga Natoländer var det så dags.
Då Sanna Marin är på resa till Japan kom beskedet från henne och presidenten i ett skriftlig uttalande.
”När nu tiden för ett beslut närmar sig, uttalar vi våra egna, sammanfallande ståndpunkter även till kännedom för riksdagsgrupperna och riksdagspartierna. Ett medlemskap i Nato skulle stärka Finlands säkerhet. Som medlem i Nato skulle Finland stärka hela försvarsalliansen. Finland måste utan dröjsmål ansöka om medlemskap i Nato. Vi hoppas att de nationella åtgärder som ännu krävs för att fatta detta beslut vidtas skyndsamt under de närmaste dagarna”, skriver de båda bland annat i pressmeddelandet.
797 tecken, 123 ord, som för evigt kommer att förändra den finländska säkerhetspolitiken och ta landet in i en ny era.
På söndag ska det svenska Socialdemokratiska partiet ta sitt beslut, och på måndag ska regeringen i Stockholm formellt fatta beslut om att också Sverige ska ansöka om ett medlemskap. Även i Sverige innebär detta en enorm omsvängning i en säkerhetspolitisk ordning som rått i otaliga årtionden.
Orsaken till dessa två historiska beslut är enkel: Vladimir Putin.
Den ryske diktatorns val att oprovocerat attackera ett grannland har förändrat den europeiska säkerhetsbilden i grunden. För även om Ukraina i ryska ögon anses som ett land som kan, kanske till och med ska, införlivas i Ryssland, sänder det kalla kårar utmed ryggrader i många länder.
För Finland, med sin långa landgräns till Putins rike, förändrades grunden för den säkerhetspolitiska hållningen radikalt. För vem kan i dag lita på att Putin och hans ledargäng inte ger sig på ett annat land härnäst?
I det läget måste både Finland och Sverige skaffa sig försäkringar för att känna trygghet i det otrygga läge som uppstått. Och även om det nämnts alternativ som ett fördjupat samarbete mellan de båda länderna, trilaterala avtal med andra länder eller ett utökat militärt samarbete inom EU, så är det bara Nato som kan ge de garantier som länder i Rysslands direkta intressesfär behöver.
Det är bara Nato som har tillräckliga muskler för att stoppa en allt mer oberäknelig envåldshärskare från att göra verklighet av de ryska hot som allt som oftast uttalas.
Nato är inte perfekt och det finns en risk att Donald Trump återkommer till makten om tre år, men risken att leva med den osäkerhet som att ha Ryssland som granne innebär efter den 24 februari är värre.
I och med Sauli Niinistös och Sanna Marins glasklara besked kan vi konstatera att vi bara är timmar från att ansöka om ett Natomedlemskap. På tisdag åker presidenten på statsbesök till Stockholm, och mycket talar förstås för att Finland och Sverige då gör gemensam sak och lämnar in sina dokument till Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg.
Vi står mitt i ett historiskt skeende, men också det enda rimliga.
Jonas Bladh
tel: 266 38