Om pensioner, skatter och förmåner

Jan T Mattsson har frågor kring pensioner som jag ska försöka besvara efter bästa förmåga. Hur pensionärer beskattas är riksbehörighet och därmed rikslagstiftning. Löntagare får göra ett arbetsinkomstavdrag vilket medför att pensionärer ofta betalar högre skatt vid samma bruttoinkomst som en löntagare. Pensionsinkomstavdraget är mindre än arbetsinkomstavdraget. Både löner och pensioner beskattas progressivt men kommunalskatten är platt så både pensionärer och löntagare har till den delen samma skattesats. Att göra åländska avvikelser i kommunalskattesystemet är kostsamt. Löntagare betalar pensionsavgift och arbetslöshetsförsäkring och pensionärer betalar i stället en högre sjukförsäkringsavgift.

Det är tydligt att statens ställningstagande är att vissa skatteförmåner bör gynna den aktiva arbetskraften. Landet har en åldrande befolkning och ett stort behov av arbetskraft. Genom arbetsinkomstavdraget vill staten uppmuntra människor att stanna längre i arbetslivet och skjuta upp pensioneringen. Pensionärer har andra indirekta ekonomiska förmåner så som delvis subventionerad hälsovård, möjlighet till bostadsstöd för pensionärer och andra sociala förmåner vid låg pension samt lägre moms på vissa tjänster riktade till äldre. Pensionssystemet innebär att dagens arbetande generation betalar pensionerna för de nuvarande pensionärerna. Riksregeringen gör både negativa och positiva förändringar i FPA-ersättningarna. Till de positiva hör höjda ersättningar för privatläkarbesök, fysioterapi, tandvård och mentalvårdstjänster. Så långt staten.

På Åland försöker vi göra riktade insatser till de pensionärerna med de lägsta pensionerna. Inflationen har varit hög och köpkraften urholkats. Landskapsregeringen har höjt grundavdraget i kommunalbeskattningen. Grundavdraget sänker skatten på pensioner för alla som har upp till 45.000 euro i nettoförvärvsinkomster efter övriga avdrag. En översyn av patientavgifter och högkostnadsskydd genomförs för tillfället. Lagstiftningsåtgärder för att höja minimibeloppet för personligt bruk för ESB-klienter (effektiverat serviceboende) från 250 till 300 euro per månad behandlas för närvarande i lagtinget. En reviderad lagstiftning kring klientavgifter är även det under beredning där vårdbidrag ska undantas och nettoinkomster beaktas i syfte att sänka avgifterna. Vi lyssnar på de ekonomiska utmaningar som många pensionärer står inför och söker lösningar.

Katrin Sjögren (Lib)

Lantråd