Vi behöver en starkare familjepolitik

Ekonomisk utsatthet bland barnfamiljer på Åland är ett allvarligt problem. Enligt den senaste rapporten från Åsub lever cirka 1.000 barn här i relativ fattigdom, vilket påverkar deras nuvarande livssituation, psykiska hälsa, känsla av utanförskap och framtida möjligheter på arbetsmarknaden. Detta är ett samhällsproblem som måste tas på största allvar.

Åland har även ett rekordlågt födelsetal, vilket innebär stora demografiska utmaningar. Hur säkerställs tillräcklig arbetskraft och en hållbar välfärd på lång sikt? Detta är en central fråga som kräver vårt omedelbara fokus. De ökande levnadskostnaderna gör att många familjer frågar sig hur de ska få ekonomin att gå ihop. Detta är en verklighet för många, och det är dags att politiker tar familjepolitiken på allvar.

Det handlar inte om vallöften och fina valprogram, utan om konkreta åtgärder som gör skillnad på riktigt för familjer och barn. Ett konkret förslag som vi socialdemokrater har tidigare lyft är att justera inkomstgränserna för barnomsorg så att de motsvarar fastlandets nivåer. I dag har Åland de dyraste barnomsorgsavgifterna i hela landet, vilket är ohållbart för många familjer som redan har det ekonomiskt tufft. Det är dags för förändring, och förändringen måste ske nu.

Men barnomsorg är bara en del av lösningen. Andra åtgärder behövs för att skapa bättre förutsättningar för alla familjer och ge dem den ekonomiska trygghet de förtjänar. För att åtgärda dessa problem måste barns och familjers perspektiv beaktas vid reformer av förmånssystemet och utveckling av klientavgifter. Det krävs också satsningar på att höja utbildnings- och kompetensnivån för de mest utsatta, för att bryta den negativa spiralen av ekonomisk utsatthet. Åland behöver en långsiktig åtgärdsplan för att arbetet ska bli mer planmässigt och hållbart.

En viktig aspekt av socialpolitiska beslut är att de som fattas för vuxna också får konsekvenser för barnen. För att åtgärda relativ fattigdom på ett strukturellt sätt måste alla socialpolitiska reformer eller nedskärningar inkludera en barnkonsekvensanalys. Kritiken har redan tidigare riktats mot att Åland inte alltid genomför barnkonsekvensanalyser vid lagstiftningsarbete som påverkar barn och unga. Det är dags att dessa frågor tas på största allvar och att åtgärder vidtas för att skapa ett mer rättvist och hållbart samhälle för barn och familjer på Åland.

Kristine Logoss Dzene (S)