Branschorganisationen är en av de främsta kritikerna till de förslag som redovisats av Miljömålsberedningen kring hur Sverige ska nå klimatmålen för skogssektorn. Framför allt reagerar man på det förslag om att privata skogsägare ska kunna teckna avtal för att förlänga omloppstider för sin skog.
Med omloppstid avses tiden mellan föryngring och skörd av ett skogsbestånd. En förlängd sådan ger mer kolbindning och gynnar den biologiska mångfalden men innebär också en kostnad för skogsnäringen.
"Slår mot samhällsekonomin"
Enligt Skogsindustriernas beräkningar skulle detta påverka omkring 7 000 arbetstillfällen liksom innebära bortfall om cirka 6,5 procent av industrins virkesförbrukning.
Det här slår mot samhällsekonomin men det slår framför allt mot de som är anställda inom branschen och de som äger och investerar i företagen. Båda konsekvenserna är viktiga, säger Magnus Berg, näringspolitisk chef för Skogsindustrierna till TT.
Ska kunna få ersättning
Skogsägarna ska dock kunna få ersättning om man väljer att förlänga omloppstiden. Det finns heller inget krav utan bygger på frivilliga åtaganden.
Kompenserar inte ersättningen för detta?
Är perspektivet den enskilde skogsägaren så är det helt riktigt. Vi tycker dock att det saknas ett perspektiv för vad det får för konsekvenser för Sveriges ekonomi totalt sett. Man föreslår att lägga nästan 2,5 miljarder på de här avtalen. Det minskar dock det årliga förädlingsvärdet i Sverige med 8 miljarder kronor och den aspekten är viktig att få fram.
Om det nu är så att detta kan gynna exempelvis biologisk mångfald, är det då inte en ekonomisk konsekvens man får vara beredd att ta?
Vi tycker att man ska använda mer precisa verktyg. Förlängda omloppstider kan vara gynnsamma för vissa arter och på vissa ställen, men det här är ett generellt verktyg där man förlänger omloppstiden oavsett vilket värde det är på just den marken.
Rättad version: I en tidigare text stod det 10 miljarder, ska vara 8 miljarder.
