Regeringen har styrt skolpolitiken i riktning "från skärm till pärm". När den internationella mätningen Icils nu visar att fyra av tio svenska åttondeklassare är mycket svaga på att granska och bearbeta digital information ser Edholm det som ett kvitto på att regeringen är rätt ute.
Det handlar om att gå tillbaka till grunderna. Elever behöver lära sig läsa, skriva och räkna ordentligt innan de utsätts för datorer.
TT: Du säger "utsätts"?
Ja, det är alldeles för vanligt att barn i lågstadiet sitter framför paddor. Resultatet är en stark bekräftelse på att vi har haft en helt ogenomtänkt digitalisering i svensk skola.
Borde vara bäst
Testet mäter alltså högstadieelevers digitala kompetens, inte minst när det gäller att kunna navigera rätt bland information och desinformation.
Det är nödvändiga kunskaper. Men om du inte kan läsa ordentligt, hur ska du då källkritiskt kunna granska texter? frågar sig Lotta Edholm.
Icils mäter också elevernas kunskaper i programmering, och även där hamnar en stor andel under grundläggande nivå.
Där borde Sverige vara världsledande. Resultatet, med tanke på alla de miljarder vi pumpat in för att ge elever egna datorer, är helt enkelt inte bra.
För många konsulter
Icils pekar också på stora resultatskillnader beroende på elevernas sociala bakgrund, och vilken skola de går på.
Det är ett starkt argument för att vi måste satsa mer resurser på de (svagare) skolorna men också på att fler elever tidigt behöver särskilt stöd, säger Edholm.
Tidigare har regeringen slängt ett förslag till digitaliseringsstrategi för skolan de närmaste åren. Regeringen vill bland annat se mer om riskerna med digitalisering. Det ska inte ses som att regeringen är it-defensiv, enligt Edholm.
Jag skulle säga att det är väldigt offensivt med tanke på hur digitala verktyg har använts i svensk skola fram till nu. Det har varit alldeles för många charlataner och konsulter inne i svensk skola när det gäller detta, säger Lotta Edholm.
