Det är Akademikerförbundet SSR som frågat socialsekreterare om de under de senaste två åren har varit med om att man väntat med att ingripa enligt lagen om omhändertagande av unga (LVU) med hänvisning till ekonomi.
Det handlar till exempel om att socialsekreterare bedömt att ett barn eller en ungdom bör placeras på ett Sis- eller HVB-hem men där chefer eller politiker sagt nej.
"Är ohållbart"
10 procent av de som svarat uppger att de väntat med att ingripa på grund av ekonomi. 20 procent har varit med om att man fattat beslut om andra insatser än den som bedömts vara mest lämplig, på grund av ekonomi.
Det är ett stort problem att kommunerna inte har ekonomi nog att klara detta. Det är ohållbart att kommunerna inte sätter in rätt insatser när de behövs, säger Fredrik Hjulström, socialpolitisk chef på Akademikerförbundet SSR.
Sammanlagt 1 450 socialsekreterare som arbetar med barn och unga har svarat på Novusenkäten, som skickas ut regelbundet till Akademikerförbundets medlemmar i yrkeskåren. Frågan om insatser som inte blir av på grund av ekonomi kom till för två år sedan efter att medlemmarna signalerat att det blev allt vanligare.
Kan påverka gängrekrytering
Om kommunerna väntar med att låta barn och unga ta del av vad som bedöms nödvändigt kan det få stora negativa konsekvenser.
Gängkriminaliteten har gjort att socialtjänstens uppdrag har blivit större och svårare. Men att skjuta insatser på framtiden är inte bra. Mer pengar är inte lösningen på allt men här behövs det, säger Fredrik Hjulström.
När det fattas beslut om barn eller unga med stöd av LVU är situationen redan allvarlig. Det bästa är om kommunerna kunnat identifiera problemen tidigare och kunnat jobba förebyggande.
Ska vi stoppa rekryteringen måste vi framför allt jobba mer förebyggande så att unga inte vill ta på sig de här upp våldsuppdragen. Gängledare som beställer nya dåd och rekryterar ungdomar verkar det inte ta slut på, säger Fredrik Hjulström.
