2024 kom Europadomstolen med en dom som gav organisationen Verein Klimaseniorinnen rätt mot den schweiziska staten.
Föreningen, bestående av äldre kvinnor, hävdade att Schweiz inte gjorde tillräckligt för att stoppa klimatförändringarna, vars effekter leder till värmeböljor som hotar deras liv och hälsa.
Tydlig skillnad
Året dessförinnan hade svenska ungdomar inom organisationen Aurora lämnat in sin stämningsansökan, där omkring 300 personer hävdade att staten gör för lite för att bromsa klimatutsläppen.
När den här talan väcktes vid Nacka tingsrätt hade inte den här ganska banbrytande domen från Europadomstolen mot Schweiz meddelats, säger justitierådet Jonas Malmberg, en av domarna i målet i Högsta domstolen.
Europadomstolen gjorde en tydlig skillnad mellan om enskilda personer eller en organisation stod bakom stämningen. För organisationer är det lättare än för enskilda. Principen kallas "Actio popularis" på juristspråk, enligt Malmberg.
Vi kan inte ha ett system där alla kan komma till en domstol och få fastslaget att staten har gjort för lite klimatåtgärder. Då kan vem som helst få till stånd överprövning av demokratiskt fattande beslut, förklarar han.
Fler fall kan vänta
HD har lutat sig mot Europadomstolen när man på onsdagen slog fast att Aurorafallet inte kan prövas i svensk domstol. Det beror förenklat dels på att det är individer som ligger bakom anmälan, dels att det i stämningsansökan ställs krav på vad regering och riksdag ska göra. Men det kan inte HD – eller någon annan domstol – bestämma.
HD är dock tydlig med att klimatmål kan tas upp i svenska domstolar om de formuleras på ett annat sätt.
Tittar man internationellt så har det pågått väldigt många klimattvister som utformats på olika vis i många länder. Och det finns skäl att tro att vi kommer att se mer av det även i Sverige, säger Malmberg.
