Som statsminister är Ulf Kristersson högste chef på regeringskansliet, där tusentals opolitiska tjänstemän arbetar.
De bistår med sin sakkunskap, oavsett politisk färg på regeringen. Därför väckte det starka reaktioner när det i lönedirektiven stod att personer som arbetade med frågor kopplade till Tidöavtalet skulle prioriteras, något som DN rapporterade om i höstas.
Det kunde uppfattas som politisk styrning.
När Kristersson frågas ut i riksdagens konstitutionsutskott säger han att formuleringarna blev otydliga. Arbete med Tidöavtalet skulle enbart ses som ett exempel, vilket senare har korrigerats.
Inte inblandad
Själv deltog han inte i diskussioner om lönesättning.
Jag var inte inblandad alls i någonting, säger han.
Avstämningen gjordes i stället av hans statssekreterare och var en övergripande avstämning för att säkerställa att rätt kompetens finns tillgänglig.
Det har inte funnits någon avsikt att politisera detta, säger Kristersson.
Orsaken till att Tidöavtalet lyftes upp i direktivet var, enligt Kristersson, att den mängd nya lagar som regeringen vill införa kräver kompetenta jurister. Då är lönesättningen ett verktyg vid rekrytering och också ett sätt att behålla personalen.
"Allvarliga siffror"
När fackförbundet Saco-S nyligen genomförde en undersökning bland medlemmarna på regeringskansliet svarade 63 procent att de helt eller delvis saknar förtroende för arbetsgivarens hantering av löneprocessen.
"Det är allvarliga siffror. Regeringskansliet har nu ett viktigt arbete framför sig för att återupprätta förtroendet", säger ordförande Anna Steen.
