Säpo presenterade på tisdagen sin lägesbild för 2024–2025.
Enligt Säpo sker händelseutvecklingen i omvärlden snabbt, vilket gör säkerhetsläget svårt att förutse. Redan nu finns dock hot som olovlig underrättelseverksamhet, påverkan och cyberangrepp.
Det ryska anfallskriget i Ukraina fortsätter, samtidigt som förändringar sker i USA som kan komma att påverka säkerhetsläget, säger Charlotte von Essen vid en pressträff.
Exakt på vilket sätt USA:s förändrade Rysslandspolitik påverkar den inre säkerheten återstår dock att se.
Att det skapar oro och osäkerhet det är jag fullt medveten om. Men hur det konkret påverkar Sveriges säkerhet är lite för tidigt att svara på, säger Fredrik Hallström, operativ chef vid Säpo.
Samtidigt har företrädare för Trumps regering öppet visat stöd för högerextrema krafter i länder som Tyskland och Storbritannien.
Det är allvarligt. Vi har tidigare år sett en ökad export av våldsbejakande högerextremistisk propaganda från framförallt USA, och hur det i västvärlden föranledde ganska många högerextrema attentat, säger Hallström.
"Våldsam propaganda"
Terrorhotet mot Sverige bedöms fortsatt ligga på en hög nivå. Vid ett beslut i januari lät man den ligga kvar på en fyra på Säpos femgradiga skala.
Säpo nämner hot från våldsbejakande islamistisk extremism och högerextremism. Men ser också en ny hotbild, med unga som dras mot grovt våld snarare än ideologi.
Vi ser en ökad tendens till normalisering av väldigt våldsam propaganda i olika kanaler. Det kan vara gamingmiljön och avhumaniserade memes, framförallt i slutna onlinegrupper där man sänker tröskeln för våld, säger Hallström.
"Inte skapa oro"
Ryssland är fortsatt det största hotet mot Sverige, enligt Säpo, som även varnar för cyberangrepp från länder som Kina och Iran.
Ryska sabotage skulle kunna riktas mot det svenska stödet till Ukraina eller mot telekomverksamhet. Det finns även risk för att Ryssland eller andra länder rekryterar unga, till exempel från den organiserade brottsligheten.
Samtidigt manar Säpo till att inte dra förhastade slutsatser vid incidenter som kabelbrott i Östersjön innan saker utretts ordentligt. Oron kan också spela utländska aktörer i händerna, menar man.
Vi ska inte skapa oro och allokera alla resurser åt ett och samma håll. Den här balansen behöver vi jobba med tillsammans med media och övriga delar av samhället, säger Charlotte von Essen.
