Fortfarande är väldigt mycket oklart, men diskussionerna är intensiva just nu om hur Europa måste ta större ansvar för sitt eget försvar och förlita sig mindre på USA.
Det ligger i tangentens riktning att vi behöver göra mer, säger Svantesson.
Om några år kommer ett nytt balansmål att införas för statsbudgeten. Något som en majoritet av riksdagspartierna står bakom.
Det ger från 2027 någonstans mellan 20-25 miljarder mer i reformutrymme. För mig är det väldigt naturligt att det ska användas till försvarsutgifter, säger finansministern.
Mer pengar
De senaste åren har försvarsbudgeten fördubblats och riksdagen har fattat beslut om att försvaret ska fortsätta växa – från 125 miljarder 2024 till 173 miljarder 2028. Det motsvarar 2,6 procent av BNP.
Men nu nämns siffror om att Natoländerna behöver satsa minst 3,5 procent av BNP. Och USA:s president Donald Trump har talat om fem procent.
Svantesson betonar att ingen i dag vet exakt hur mycket mer som krävs.
Men tillväxt, omprioriteringar och balansmålet räcker väldigt långt, säger hon.
Att rusta upp försvaret är en långsam och komplicerad process. Det tar lång tid att få leveranser av materiel och att utbilda soldater. Men frågan är om beslutade försvarssatsningar kan snabbas på?
Det återstår att se, men det är också en kapacitetsfråga. Det handlar om att försvarsindustrin ska hinna producera och att vi ska växa i en takt som är möjlig – där har vi naturligtvis ett nära samarbete med Försvarsmakten, säger Svantesson.
Högre hastighet
Även statsminister Ulf Kristersson (M) anser att Sverige måste fortsätta rusta försvaret.
Vi måste göra allt det vi håller på med nu och göra det i ännu högre hastighet, säger han.
Både Svantesson och Kristersson pekar på Natotoppmötet i juni som avgörande för vilken nivå som försvarssatsningarna kommer att landa på.
Jag tror att Nato-toppmötet i Haag i sommar blir viktigt för en rätt dramatisk upprustning av väldigt många europeiska Natoländers försvar, säger Kristersson.
