Bert Häggblom är inte den som sticker under stol med vad han vill. Inte vad han känner heller. Där vi sitter i det lilla konferensrummet på juristbyrån han driver med tre kollegor är det en partiledare som är uppenbart nöjd med situationen. Han känner medvind inför valet.
– Jag tror att det är en beställning från befolkningen att vi ska ha en ny regeringsbas. Jag tror inte att den nuvarande har ett förtroende.
Han ser det väl fungerande oppositionsarbetet i lagtinget under mandatperioden som grunden för nästa landskapsregering (LR).
– Jag utgår från att vi i oppositionen ska vara en stabil regeringsgrund. Både Centern, vi Obundna och Ålands framtid.
Det kanske är rimligt ändå att tro att ett av de nuvarande regeringspartierna ska ingå i en kommande regering. Men går det då att överbygga de motsättningar som byggts upp under mandatperioden?
– Jag tror att de så gärna vill till grytorna att de mjuknar. Det är det det handlar om, säger Bert Häggblom med ett skratt.
– Om man ser på Moderaterna tycker jag redan att de håller på att luckra upp sig. Det finns till och med kandidater där som tycker att färjbeställningen var tokig.
Frivilliga sammanslagningar
Under mandatperioden har Bert Häggblom ofta stridit hårt mot LR:s stora reformer, inte minst kommunreformen.
– Det ska ske frivilligt, och det tror jag kommer naturligt. Vad man glömmer bort är att vi har haft kommunstrukturreformer, flera stycken. Gynnasialreformen där landskapet tog över, ÅHS där landskapet tog över hela sjukvården. Visst har vi haft det, och nu kommer Kommunernas socialtjänst KST. Så nog är det reformer på gång.
Men de riktiga försök till sammanslagningar som gjorts har ju fallit?
– Jo, men finns det behov av det överhuvudtaget? 
Vi ser ju att en del kommuner, Geta nu senast, har problem med ekonomin...
– Jo, men det är för att landskapet drar in landskapsandelarna. Nu har LR faktiskt satt sig den på att kommunreformen ska genomföras, så man försöker svälta ut kommunerna. Det är uppenbart, säger Bert Häggblom innan frågan är färdigställd.
Ska landskapet täcka de kostnader som kommunerna har?
– Kommuninvånarna har ju rätt att få tillbaks de skattepengar man betalar. De ska fördelas att man ser till att hela Åland utvecklas.
Ett år att ”rätta till”
I och med oppositionens motstånd mot LR:s reformer, har svaret ofta varit att att oppositionen bara säger nej och inte har egna förslag. Bert Häggblom nekar inte till att beslut kommer att rivas upp om hans parti kommer till makten.
– Det kommer ta ett år att rätta till det, det tror jag säkert. Men det finns också en vilja till utveckling, det finns ju bra förslag. Om vi tar skärgårdstrafiken, det är en gigantiskt stor elefant som man ska satsa upp till 200 miljoner på i skärgården med 2.500 människor.
– Vi måste få debatten om hur hela Åland ska utvecklas. Nu har man bara talat om skärgårdstrafiken och glömt bort det andra. Det måste bli sans i ekonomin.
Hur ska man lösa skärgårdstrafiken?
– Vi har sagt att man skulle ha bjudit ut tunneln också. Om det visar sig att tunnelkostnaden motsvarar vad man betalar i dag ska man gå in för den. Man ska också komma ihåg att hela Föglö blir en del av fasta Åland, med allt vad det innebär i stort ökande värden i fastigheter och så vidare.
Vilka blir de tre största frågorna nästa mandatperiod?
– Kommunreformen, att vi har en bra sjukvård och att vi har ett tryggt samhälle. Vi måste se till att det fungerar. 
Sjukvård och tryggt samhälle låter som att det kommer kosta pengar?
– Men så är det. Nu har man dragit ned på sjukvården samtidigt som man vill bygga en Gripöbro för 20 miljoner. För tre-fyra minuters inbesparing. Då tycker jag man har gått snett.
Och trygghet, betyder det mer pengar till polisen?
– Där säger vi att det är mycket debatt om droger, men den stora elefanten är egentligen alkoholmissbruket. Alkoholmissbruket är här och narkotika här, säger Bert Häggblom om håller den ena handen en bra bit över den andra.
– När man skickar folk på behandlingshem får man inte lämna dem vind för våg när de kommer hem. Man borde ha coacher som hjälper dem. Jag har sett så många fall i mitt jobb där de fallit tillbaka. 
Återställa landskapsandelarna, mer pengar till sjukvården och polisen – var hämtar du pengarna till det här?
– Man måste se på hur man kan omprioritera. Vi kan inte utöka budgeten, man måste spara. Under den här perioden har landskapsförvaltningen utökat tjänstemannakåren enormt, och där måste man se vad som är nödvändigt i vårt samhälle. 
Vad tycker du är onödigt?
– Man har utökat med många tjänster och då måste man titta på vad som görs. Jag menar, du kan göra ett mycket bra pappersarbete – men är det sist och slutligen nödvändigt, ger det någonting.
Hemlig om regeringen
Bert Häggblom vill  ha ett regeringsskifte, han vill ha en borgerlig regering. Men på frågan om han själv vill ta plats i den blir den annars så självklart ställningstagande juristen hemlighetsfull.
– Det får man se sedan det.
Under mandatperioden har Obunden samling skärpt tonen i frågan om migration och flyktingmottagande.
Är det ett medvetet val för att sno röster från Åländsk demokrati?
– Nej, men det är nog min kungstanke att vi ska vara jätteförsiktiga med det. Om vi ska behålla det trygga Åland ska vi vara restriktiva och ha en balanserad inflyttning. Om vi vill behålla brottsligheten på en låg nivå är det viktigt, det också därför vi har tyckt att tiggeri inte ska finnas på Åland. Vi får inte bli någon tillflyktsort för papperslösa heller.
”Balanserad inflyttning”, gäller det all inflyttning eller talar du om flyktingar?
– Det är flyktingar närmast. Vi har en arbetskraftsinvandring och så länge de har jobb när de kommer hit är det okej. 
Ska inte styra
När det gäller näringslivet har Bert Häggblom uttryckt oro och menat att det varit mycket snack men inte så många förslag från politiskt håll.
– Politiker ska skapa förutsättningar och kanske inte kan styra så mycket. Där måste vi göra så att alla småföretagare, Ålands hjärta, har bra förutsättningar och att få unga att ta över. Då måste man skapa förutsättningar för ungdomarna att ta över turistanläggningar till exempel. Det kan handla om lån eller stöd. 
I debatten har det har först fram förslag om att luckra upp näringsrätten, hur ser du på det?
– Den är en grundbult i vår självstyrelse. Går vi in och ändrar den så kan vi aldrig ändra tillbaka, så vi har en otrolig försiktighetsprincip att gå in och ändra. 
Under mandatperioden åtalades en av partiets lagtingsledamöter, Fredrik Fredlund, för misshandel och lämnade partiet men sitter kvar i lagtinget som partilös.
Hur mycket skadade det partiet?
– Det tror jag inte det gjorde. Tyvärr drabbade det väl honom värst, det har han fått lida mycket för. Det har nog stört honom mycket.
Är han aktuell för en comeback?
– Nej, inte mig veterligen.
Tidigt ute i miljöfrågan
En fråga som vuxit i debatten är miljön och klimathotet. Obunden samling har inte utmärkt sig som ett ledande parti i just den frågan.
Hur ser du på miljö- och klimatfrågan?
– Vid alla beslut som fattas ska man ha miljöaspekten i åtanke, hur det påverkar miljön. Själv föreslog jag 1987 att Åland skulle bi en miljömässig föregångare. Jag tror att alla företagare är inne på det i dag. Jag ser det nog som positivt, men man får inte införa avgifter som omkullkastar deras förutsättningar. 
– Det är däremot samhällets ansvar att införa hållbarhetstänk i stödformer. Det  som är viktigt för Åland är att vattnet är rent, dels dricksvattnet och dels Östersjön. Men samtidigt ska man komma ihåg att vi inte är så stora.
I självstyrelsefrågorna har Bert Häggblom varit en flitig debattör. Nu ska arbetet med att revidera självstyrelselagen återupptas. 
Ska man börja om från början eller fortsätta från Ålandskommitténs slutbetänkande?
– Jag har sagt att vi bör utgå från betänkandet, där ju också justitieminister Anna-Maja Henriksson var med. Den har en politisk förankring. Jag hoppas hon är lika stark för självstyrelsen som Christoffer Taxell var en gång i tiden. Jag tror hon är den som kan göra det. Hon har en stark sits i regeringen.
Intervjun är slut och nya uppdrag väntar för Bert Häggblom. Kanske består ett av dem i att ta plats i landskapsregeringen i början av november.
 
Ob i hetluften under mandatperioden. Stora politiska händelser där Obunden samling varit inblandade:
Kopieringsapparat
Våren 2016 presenterade landskapsregeringen en ny hälsoskyddslag i form av en blankettlag efter den finländska. Det fick Bert Häggblom att ilskna till då han tycker att Åland ska skapa egna lagar. Om inte kan politikerna skickas hem tyckte han och sade: ”Vi kan köpa en kopieringsapparat i stället”. 
Kontaktannonsen
I november 2016 försökte Obundna att locka Moderaterna att lämna LR. Genom en annons i Ålandstidningen deklarerades att Ob ”är beredda att stöda en moderatledd regering”.
Misstroendeförklaringen
Som en fortsättning på kontaktannonsen väckte Ob, ÅF och C misstroende mot LR efter avsättandet av Jarl Danielsson som ordförande i Paf. LR höll ihop och misstroendet röstades ned.
Misshandelsåtalet
I december 2016 framkom att lagtingsledamoten Fredrik Fredlund (Ob) misstänktes för misshandel av sin sambo. Han åtalas sedermera och fälls. Det gör att han lämnar partiet men stannar i lagtinget som partilös.
Kommunreformen
När LR presenterar sitt förslag till kommunreform tar Ob ställning mot den. Partiet vill att sammanslagningar ska ske på frivilig väg. ”Här bryr man sig inte om den kommunala självstyrelsen utan sätter sig över den”, säger Bert Häggblom till Ålandstidningen.
Polisinsamling
När polisen äskar mer pengar lyssnar Ob och startar en namninsamling för fler poliser. ”Polisen är viktig, nu måste det hända något”, säger Anders Holmberg, en av initiativtagarna. 
Val av lantråd
2018 föreslår Ob att lantrådet ska väljas direkt av folket, inte utses av lagtinget. ”Det skulle stärka lantrådets ställning och säkerställer att folket vet vem som styr landskapet. När folket väljer kan inte lantrådet avsättas”, säger Bert Häggblom. 

Jonas Bladh