Diakon eller diakonissa gör samma arbete i församlingen. Det är endast utbildningen som skiljer. Diakonissan har sjukskötarutbildning i grunden och diakonerna är socionomer.
– I dag utbildas endast diakoner. Det är en utbildning där man blir både socionom och diakon. Studierna kräver 210 studiepoäng vilket ger en utbildning på tre och ett halvt år, säger My Ström.
I utbildningen ingår förutom socionomutbildningen, teologiska studier, praktik, examensarbete och yrkesstudier.
– I Finland kan man utbilda sig till diakon på svenska vid Novia i Åbo och Vasa. Det finns också en utbildning till diakonissa men den är enbart på finska, säger Arja Grunér, diakon i Saltviks församling.
Både My Ström och Arja Grunér är diakoner. Men i de åländska församlingarna finns även diakonissor.
– Vi har alla samma arbetsuppgifter och arbetar sida vid sida, säger Arja Grunér.
Söker man ett arbete är det ingen skillnad om man är utbildad till diakon eller diakonissa.
– Man är lika kompetent i båda fallen, säger Arja Grunér.
My Ström tycker att det är en bred och bra utbildning eftersom man kan välja om man vill arbeta som socionom eller diakon.
– Som diakon har man ett brett arbetsfält och man möter människor i alla åldrar. Allt från barn till åldringar. Vi finns där då nöden är som störst och man kanske känner att man inte får hjälp någon annanstans. Det kan gälla ekonomiska frågor men också själsliga och allt däremellan, säger My Ström.
Diakonal församling
Även som socionom får man arbeta med människor i alla åldrar men där kan arbetet, i vissa fall, vara begränsat av olika lagar och förordningar.
– Visst har vi också regler och riktlinjer vi ska följa men jag känner ändå att det är friare att arbeta som diakon. Det är ett ganska fritt yrke där man själv får lägga upp hur man vill jobba inom olika områden, säger My Ström.
Både hon och Arja Grunér har sett ett ökat behov av social samvaro senaste tiden.
– Under pandemin isolerade vi oss. Det har gett upphov till mycket social ensamhet och osäkerhet. Många har svårt att komma ut ur isoleringen, säger Arja Grunér.
Vad är en diakonal församling?
– I en diakonal församling finns plats för alla. Det är inte bara diakonen som bär detta ansvar på sina axlar utan alla ska finnas där för varandra. Det är en del av att vara kristen, att finnas där för sin nästa, säger My Ström.
Arja Grunér har funderat en del på hur man ska beskriva en diakonal församling.
– Den kan liknas vid att äta tillsammans. Alla kommer med något, man dukar upp allt och det blir ett buffébord. Sedan sitter alla ner och äter och delar gemenskapen, säger hon.
Arja Grunér och My Ström vill betona att de i sin yrkesutövning får väldigt mycket tillbaka av de som de möter.
– Vi står alla på samma plattform. I kyrkan tar vi nattvarden tillsammans där alla är lika värda och alla får bli betjänade på samma villkor, säger Arja Grunér.
Kollegor i andra församlingar
I kyrkolagen från 1944 framgår att varje församling ska ha en diakon eller diakonissa. Före det var det bara församlingar som hade råd som anställde diakonissor. De församlingar som var små fick ansöka om dispens vilket gäller även i dag.
– Men det ska finnas en person inom församlingen som har de uppgifter som en diakon har, säger My Ström.
Samarbetet mellan diakoner och diakonissor i församlingarna på Åland är stort. De träffas en gång i månaden och behövs det kan de alltid ringa varandra.
– Jag tycker att det är väldigt bra att ha kollegor i andra församlingar som man kan ringa och rådfråga ifall man själv är osäker på något, säger Arja Grunér.
Tillsammans ordnar diakoner och diakonissor också prosteriets pensionärsläger och prosteriets missionsdag, bland annat.
Finns det behov av fler diakoner?
– Det finns absolut plats för fler diakoner och i framtiden behövs ännu fler, säger My Ström.
– Jag tror också att det finns platser på de utbildningar som ordnas, säger Arja Grunér.