Det pratas runt borden i församlingshemmet i Geta. Folk är glada över att kunna träffas och umgås igen. Norra Ålands pensionärsförening ordnar sitt första evenemang i år för sina medlemmar.
– Vi har haft styrelsemöte i år också men det är länge sedan vi kunde samlas till något danstillfälle eller allsång, säger Folke Engblom, ordförande i föreningen.
Ungefär 40 personer ha kommit till församlingshemmet i Geta för att sjunga allsång under ledning av Karl-Anders Lindholm.
– Det har inte blivit mycket sång för mig de senaste åren så jag vet inte hur det ska gå. Men jag får väl bestämma sång och ta ton så får de andra sjunga, säger han och skrattar.
När alla har hittat en plats tar ordförande Folke Engblom till orda för att hälsa alla välkomna.
– Det kanske inte är en trevlig dag att sjunga på om man tänker på vad som pågår i Europa. Men vi får ändå vara glada att vi kan börja samlas igen. Vi får nog lära oss att leva med detta virus framöver, säger han.
Folke Engblom hälsar även Mariehamns pensionärsförenings ordförande Jarl Danielsson välkommen.
– Han kommer att prata om tankar kring pensionerna. Dessutom kommer församlingens kantor Johanna Evenson hit och håller en kort andakt på grund av det som händer i Ukraina, säger Folke Engblom.
Innan det är dags för allsång bjuds det på kaffe och bulle. Diskussionerna runt borden går varma och de flesta är väldigt glada över att äntligen kunna samlas igen.
Sjunga och umgås
Elvi Berndtsson och Solveig Nordlund har båda sett fram emot att få träffas igen.
– Jag tycker om allsång men med åren tycker jag att min sångröst blivit sämre, säger Elvi Berndtsson.
– Du är ju ett proffs på att sjunga, säger Solveig Nordström.
Solveig Nordström har kommit till allsången direkt från vattengymnastiken i Godby.
– Det är full rulle i dag. Men det är bara roligt för det har varit ganska långtråkigt. Man har inte kunnat umgås, säger hon.
Annely och Roland Friman, Else-Maj Fagerström, Marianne Westerlund, Viking Karlsson, Inga-Lill Sundblom, Doris Karlsson, Bengt Mattsson och Marita Holmström sitter vid ett bord. Alla ser glada och förväntansfulla ut.
– Vad vi har väntat på att få träffas, säger Annely Friman.
– Ja, det var länge sedan. Jag kan inte ens komma ihåg när vi hade möjlighet att träffas så här senast, säger Else-Maj Fagerström.
De berättar att verksamheterna börjar komma i gång igen inom föreningen.
– Vi har haft den första spelkortskvällen och boulen har också börjat, säger Annely Friman.
Enny Lindblad, Magnus Johansson, Elisabeth Johansson och Kerstin Eriksson är alla glada över att de äntligen kan samlas igen.
– Ja det känns bra att få komma ut och träffa andra människor. De här två senaste åren har varit långa, säger Kerstin Eriksson.
Psalmsång och bön för Ukraina
Ros-Marie Henriksson ser glad ut där hon sitter vid bordet och pratar med Christer Halling och Torbjörn Sjöblad.
– Jag har längtat efter att dansen ska börja och vad jag tror så börjar vi dansa igen den 16 mars, säger Ros-Marie Henriksson.
Efter att kaffet är urdrucket är det dags för allsång. Karl-Anders Lindholm tar fram gitarren och den första allsången ”Calle Schewens vals” ljuder i lokalen.
– De flesta av er kan säkert texten utantill. Men det finns sånghäften på bordet för den som vill ha ett, säger Karl-Anders Lindholm.
Efter allsången blir det en hel del diskussioner runt pensionerna med Jarl Danielsson innan Johanna Evenson tar till orda och håller en andakt.
– Då jag i morse läste nyheterna fastnade jag vid en bild av en pansarvagn på vilken det satt ett antal soldater med maskingevär. Det var en skrämmande bild. Men när jag zoomade in på en av soldaterna såg jag att det var en ung pojke, inget monster. Kanske var han en rysk soldat, eller en soldat från Ukraina, det spelar ingen roll. Att dra ut i krig var säkert inte vad han hade planerat. Kanske han hade planerat att gå en utbildning, kanske han hade tänkt jobba. Kanske han bara hade planerat att träffa sina vänner. Nu plötsligt är han mitt i ett krig!
Efter andakten ber Johanna Evenson att alla deltar i psalmen ”Var inte rädd, det finns ett hemligt tecken”.