I Emmaus tillsammansodling vid Ämbetshuset i Mariehamn grönskar det redan i flera odlingslådor. Allt från gräslök och luftlök, rabarber till libsticka och citronmeliss har redan kommit upp och kan skördas.

– Även förra årets grönkål finns kvar men den börjar gå i blom så den kan vi inte äta av mera, säger Tua Granholm, projektmedarbetare och kretsloppspedagog vid Emmaus.

Vad ska ni göra i dag?

– Vi ska förbereda vårt nya projekt med tio odlingsbäddar där vi ska så och plantera grönsaker. Det nya odlingsprojektet där bäddarna inte är grävda utan grunden är av pappskivor direkt på gräset och sedan har man fyllt på, lager för lager, säger Tua Granholm.

– På det sättet stör man inte jordlivet under odlingen. Det är väldigt intressant att vara med om detta, säger volontären Ulla Rindler-Wrede.

Majrovor och morot har man redan sått. I dag ska man plantera ner olika förgrodda plantor av grönsaker.

– Vi har förodlat dem i vårt växthus i Norrböle, säger Simon Eriksson, projektledare vid Emmaus.

Bredvid de nya odlingsbäddarna finns lådor där man kommer att odla blommor.

– Blommorna säljer vi sedan samtidigt som de hjälper till med att bina, som bor bredvid, får tillgång till dem, säger Tua Granholm.

Volontärerna som är på plats i dag är, förutom Ulla Rindler-Wrede, Tim Storbjörk, Siv Berglund och Keira Dignan.

Gör allt tillsammans

Emmaus odling har fått namnet tillsammansodling eftersom man gör allt tillsammans i odlingen. Man sår, planterar, vattnar rensar och skördar tillsammans.

– Vi tyckte att det var ett passande namn, säger Tua Granholm.

Tillsammans experimenterar de också för att se vad som passar att odla just där.

– Vi arrenderar marken av Statens Ämbetsverk och när returkaféet stängde expanderades odlingen, säger Ulla Rindler-Wrede.

Hon tycker att det är väldigt roligt och givande att komma med som volontär vid odlingen.

– Vi vill också inspirera andra att odla i stan. Det viktigaste är inte det vi odlar utan att jorden som vi odlar i mår bra. Då mår också det vi sår och planterar bra, säger Tua Granholm.

– Det går att odla i stan även om man har små gårdar. Den här trädgården får också fungera lite som en glädjespridare, säger Ulla Rindler-Wrede.

Simon Eriksson och Tim Storbjörk lastar ur flera lådor med olika plantor som ska planteras i de nya odlingsbäddarna.

– De förgrodda plantorna kommer från Norrböle och nu ska vi plantera dem och sedan sätta över fiberduk, säger Simon Eriksson.

Vad har ni med er för plantor?

– Olika betor, broccoli, selleri och kålrot bland annat, säger Simon Eriksson.

Med sig har de också några plantor med ageratum som också kallas leverbalsam. Det är en växt med skira, lila, fluffiga blommor. Bina tycker också om den blomman, säger Tua Granholm.

Naturlig näring

Volontären Keira Dignan kommer och vill börja med att vattna i odlingslådorna.

– Jag kommer hit två dagar i veckan och jag tycker att det är jätteroligt, säger hon.

Simon Eriksson berättar att de använder endast naturlig näring, bland annat bokashi som är en japansk metod för att kompostera. Med vätskan vattnar vi sedan odlingarna, säger han.

Man använder även biokol. I den laddar man bokashin och sedan gräver man ner kolen vid rötterna på plantorna.

– Den binder gifter, luftar och fuktar rötterna. Vi använder också hönsgödsel men inte ko- eller hästgödsel. Det finns numera mycket pyralider i just ko- och hästgödsel eftersom ogräsmedel som sprutas i lantbruket kommer med i gödseln, säger Simon Eriksson.

Nässelvatten och kompostte från maskkomposter används också till att gödsla med.

– Allt handlar om att vi vill ha en levande jord, säger han.

I år kommer man att odla mer grönsaker vid tillsammansodlingen.

– Vi hoppas att vi kan sälja grönsakerna i våra butiker och får vi mycket kanske vi också kan stå på torget, säger Tua Granholm.

Fakta pyralider

Pyralider, en grupp verksamma ämnen som ingår i vissa ogräsmedel. Jordbruksverket uppger att rester av pyralider har påträffats i halm, jord och organiska gödselmedel som har använts i trädgårdar eller växthus. Det är känt att även mycket små mängder pyralider kan skada känsliga grödor. (Källa: Lantbrukarnas riksförbund)