Tessa Bamberg, Monica Andersson, Anders Nyberg och Bern Löfman är de fyra som ingår i Finlands svenska synskadades punktskriftsarbetsgrupp.
De besökte Ålands synskadade föreningslokal Ankaret och informerade medlemmarna om vad punktskrift innebär och betydelsen av punktskrift. De pratade även om kurser som planeras att förläggas på Åland.
– Det är aldrig för sent att lära sig punktskrift. Både som seende och synskadad kan man lära sig det, säger Tessa Bamberg som lärt sig punktskrift som barn.
För Anders Nyberg som har blivit synskadad som äldre känns det självklart att lära sig punktskrift.
– Jag är inte helt blind men kan bli det. Därför tyckte jag att det var bra att lära mig punktskrift nu. Jag tycker att det är viktigt att ha ett språk som man både kan skriva och läsa på som synskadad, säger han.
Monica Andersson är ordförande i punktskriftsarbetsgruppen. Hon har en medfödd synskada men har ledsyn. Hon lärde sig punktskrift som vuxen och tyckte inte att det var så hemskt svårt att lära sig.
– Punktskrift är logiskt. Dessutom kan det vara roligt även för seende att kunna läsa punktskrift, säger hon.
Bern Löfman blev synskadad i ungdomen.
– Då jag var 14 år försvann färgerna och sedan gick det ganska snabbt. I dag är synen helt borta.
Känselsinnet utvecklas
Bern har använt punktskrift länge och har även själv hållit kurser. Han vill uppmuntra alla att lära sig punktskrift.
– Man får ett mera levande språk om man kan punktskrift. Både då det gäller att läsa och att skriva. Visst finns det både talböcker och -tidningar men det känns bra att ha punktskriften att ta till också. Med den kan man bibehålla friheten tycker jag, säger Anders.
Hur lätt eller svårt är det att lära sig punktskrift?
– Det är inte alls svårt. Det kan kännas svårt först men punktskrift är väldigt logiskt och bokstäver, siffror och andra tecken är indelade i grupper om tio. Naturligtvis är känseln i fingrarna viktig men den övar man upp under tiden man lär sig, säger Tessa.
Tekniken är densamma som då man börjar läsa. Till en början läser man en bokstav i taget men med tiden kan man läsa flera bokstäver i taget och då man använder båda händerna kan det gå väldigt snabbt att läsa.
Tessa demonstrerar genom att läsa ett stycke ur en bok.
Hennes fingrar flyger över sidan och hon läser väldigt snabbt.
– Den största svårigheten är vilken attityd man har. Vill man lära sig går det snabbt. Seende har lite lättare eftersom man då ser punkterna men synskadade lär sig också snabbt bara man knäcker koden, säger Monica.
Finns det mycket material att öva på?
– Det finns en del. Förbundet ger också ut tidningar i punktskrift. Det finns för barn, unga och en tidning som alla kan läsa. Där finns artiklar om olika saker som tagits från andra tidningar och tryckts i punktskrift, sägerMonica.
Kurs för seende på kommande
Förbundet Finlands svenska synskadade ordnar olika kurser. Främst ordnas de i någon ort i Svenskfinland.
– De är alltid riksomfattande där även ålänningar kan delta, säger Monica.
Ordnas det någon kurs på Åland?
– Jag har tidigare ordnat kurser i punktskrift men inte nu längre, säger Bern.
Han hoppas på att det även ska ordnas kurser på Åland i framtiden.
– Vi jobbar på en lösning, säger han.
Punktskrift är inte bara punkter på ett papper. Med olika hjälpmedel kan man även använda dagens teknik.
– Jag kan läsa punktskrift på min Iphone och dator. Man kan ha ett speciellt tangentbord som man kopplar till datorn eller så läser man på en skärm, säger Tessa.
Allt utgår ändå från samma grundprincip, sex punkter i två lodräta rader. Där punkterna kombineras i 63 olika möjligheter.
På Åland kommer det under hösten att ordnas en daganpassningskurs. Den börjar i oktober.
– Då synen förändras så förändras allt annat i livet också. Därför ordnar vi en anpassningskurs för synskadade där man första träffen kommer att få lyssna till en ögonläkare och psykolog som ger råd och håller föreläsningar, säger Börje Troberg.
Följande träff blir i november och då är temat hjälpmedel av olika slag.
– Då kommer man också att få träffa en ledarhund, säger Börje.
Avslutningsträffen blir i januari nästa år och då kommer en från FPA och en från socialtjänsten och informerar om rättigheter och möjligheter till hjälp.
– Då kommer vi också att fokusera på anatomi. Balansen och fysiken är viktig då man blir synskadad, säger Börje.
Det är tolv år sen senaste som det hölls någon liknande kurs på Åland och Börje hoppas på att det är många som tar chansen att komma.
Under våren 2020 kommer man även att ordna en punktskriftskurs för seende på Åland.
– Den som är intresserad ska ta chansen att lära sig punktskrift, säger Linnea Leo Lindh, organisationssekreterare i Ålands synskadade.

Nina Eriksson