Jomala församlings nya bårtäcke finns nu att låna vid begravningar. Täcket som är 2,47 meter brett och 3,90 meter långt läggs på kistan och det kan justeras efter höjden på pallarna som kistan står på vid begravning.
Det är Margit Holmberg som gjort bårtäcket till församlingen.
Hur länge har det tagit att färdigställa det?
– Jag fick beställningen 2019. Sedan fick jag problem med mitt hjärta och det gjordes en akut bypassoperation och efter det tog det en tid att komma i gång igen. Man kan säga att jag jobbat i halvfart med detta projekt i två år, säger Margit Holmberg.
Bårtäcket är vävt i ljust ylle och silke, symbolen i mitten ska föreställa ett träd som växer upp ur myllan.
– Till bladen har jag använt gamla tyger som varit klänningar. De gröna bladen är från en av min mammas klänningar, säger Margit Holmberg.
Idén kommer från ett gammalt allmogeskåp från 1853 som Margit Holmberg hittade uppe på takstolarna under taket på gården Westergårds.
– Eftersom Ytternäs hörde till Jomala fram till 1961 så är det Jomalabor som använt skåpet. Det har så fina sniderier som jag tyckte att passade då jag skulle göra ett bårtäcke, säger Margit Holmberg.
Till bårtäcket hör också en mullduk som ska läggas i huvudändan och är avsedd för mullskovlarna.
– Det finns också en mjuk filt som ska läggas på kistan innan bårtäcket läggs på. Filten ska skydda bårtäcket mot kistans vassa detaljer som kan skada bårtäcket, säger Margit Holmberg.
Medeltida tradition
Anette Karlsson-Karlsson och församlingspastor Laura Serell är glada och tacksamma över att församlingen nu har ett bårtäcke som de kan erbjuda.
– Vi har fått förfrågan några gånger om vi har bårtäcke i församlingen det var därför vi frågade Margit Holmberg om hon kunde göra ett till oss, säger Anette Karlsson-Karlsson.
Sedan tidigare finns ett bårtäcke i Mariehamns församling som används ganska ofta.
– Det förvaras i Mariakapellet, säger Margit Holmberg.
Hon berättar att traditionen med bårtäcken fanns redan på medeltiden men att det senare blev mera sällsynt att de användes vid begravningar.
– Vid kungliga begravningar används ofta flaggor som bårtäcken. I Sverige finns gamla välbevarade bårtäcken på flera olika museer, säger Margit Holmberg.
När ett bårtäcke används behövs inte några blomuppsättningar.
– I stället kan man ställa kransar och buketter framför kistan med bårtäcket, säger Margit Holmberg.
– Vi har skaffat en speciell ställning där man kan ställa blommorna framför kistan, säger Anette Karlsson-Karlsson.
Fördelarna med att ha ett bårtäcke är att man kan använda en billigare kista till exempel om den som begravs ska kremeras.
– Man behöver heller inte ha en kistbukett eftersom man inte ska ha blommor på bårtäcket, säger Anette Karlsson-Karlsson.
Vård av kulturhistoria
Margit Holmberg har jobbat mycket med textilierna i Jomala församling. Hon har bland annat restaurerat en vit mässhake.
– Det arbetet är jag väldigt stolt över. Jag satte foder i den också för att den skulle falla vackert. Det var mycket arbete men väldigt roligt, säger hon.
Att vårda och bevara de kyrkliga textilierna ser Margit Holmberg som väldigt viktigt.
– Det finns säkert många textilier ute i församlingarna som blivit liggande och inte används mera. Jag skulle önska att de reddes upp och vårdades för det tillhör vår kulturhistoria i allra högsta grad, säger hon.
– Vi är tacksamma för den hjälp som Margit Holmberg gett oss. Jag tror att vi nu gått igenom församlingens alla textilier och vet vad vi har och hur de ska förvaras, säger Anette Karlsson-Karlsson.
Det är inte bara att förvara textilerna var som helst och de kan heller inte tvättas hur som helst.
– En del textiler ska inte ens kemtvättas, säger Margit Holmberg.
För att bårtäcket ska hålla så länge som möjligt ska det vikas i tre delar och sedan på mitten.
– Man kan hänga det på ett tjockt rör så att det inte släpar i golvet. Då bildas inte några skarpa veck, säger hon.