Den kulturhistoriska tidskriften Åländsk odling firar 85-årsjubileum och årets utgåva beskrivs av redaktören Annika Dahlblom som en blandning av stilar och ämnen. Tidskriften var ursprungligen ett forum för dåvarande landskapsantikvarie Matts Dreijers forskningsrön.,

Årets upplaga inleds med en blandning av minnesbilder och lokalhistorik när professor emeritus Nils G Holm skriver om Mariehamns förort Hindersböle.

– Byn var relativt ny när mina föräldrar köpte sig en bit mark, säger han när tidskriften presenterades för media i fredags.

I Hindersböle bodde främst inflyttade finnar.

– Jag minns att folk såg ner på en när man sade att man bodde i Hindersböle. Men vi hade en fin gemenskap.

I minnena ingår dramatik, tragedier och glada minnen.

– Nu är jag över 80 år och det är roligt att skriva ner minnena och tankarna. Jag gjorde det utan en tanke på att publicera, så det blev som det blev, säger Nils G Holm.

Estniska gravar?

Victoria Gottberg, arkeolog vid landskapets kulturbyrå, skriver om tarandgravar i Eckerö.

– Det började med sommarjobb i slutet av 2010-talet, säger hon.

Där kom hon i kontakt med fyrkantiga gravar från järnåldern. Tanken på att det kunde röra sig om inflytande från det som numera heter Estland fanns redan då. Där begravde man sina döda i tarandgravar, där fyrkanten är utmärkande. Det kan handla om ”singelgravar”, men också om rutnät av tarandgravar där man byggde på en av fyrkantens sidor för nästa grav.

– Men man kan inte säga om det finns tarandgravar i Eckerö, det beror på hur man vrider och vänder på det. Vissa skulle kunna passa in, men ändå inte. Om det finns tarandgravar på Åland så kan det betyda att människor från nuvarande Estland befunnit sig på Åland och så länge att de begravt sina närstående på Åland, säger Victoria Gottberg.

Just nu går inte Victoria Gottberg vidare med forskningen kring gravarna.

– Men jag har det i bakhuvudet, det ligger där och skvalpar.

Den finska sången ”Oolannin sota” har fått ett uppsving på senaste tiden genom Jerker Örjans forskning kring den. I Åländsk odling har han utvidgat sin tidigare forskning och skriver om de svårigheter det innebär att översätta finska rim till svenska.

– Enligt Valdemar Nyman är det här det första åländska rimmandet. Därför heter artikeln ”Åländsk rimmande började på finska”, säger han.

Forskaren Olle Sjöstrand skriver om en vänsterman, Felix Christiansson, som en kort tid befann sig på Åland och hade en liten roll i Ålandsfrågan. Felix Christiansson föddes i Åbo och var ordförande för den finskregistrerade arbetarföreningen i Saltvik i Haraldsby, som grundades år 1920.

– Jag har plockar härifrån och därifrån, säger Olle Sjöstrand och berättar också att det varit svårt att hitta material om den bortglömda vänstermannen.

Arbetareföreningen höll ett möte i Mariehamn, ett möte som uppmärksammades av Tidningen Åland. Där stödde Felix Christiansson och föreningen Ålands återförening med Sverige. Olle Sjöstrand blev nyfiken på vem det handlade om.

Olle Sjöstrand har under arbetets gång hittat mycket i den finländska säkerhetspolisens dossierer.

– I dossiern fanns en hel del om vad polisen tänkt om situationen om Åland, säger han.

Även Ålands museum finns representerat i tidskriften. Veronica Lindholm är ansvarig för den arkeologiska samlingen vid museet och har tillsamman med högskolepraktikant Maja Åkerström gjort en tillbakablick, nutidskoll och framtidsprognos för hur samlingarna skötts och ska skötas.

– Men vi vill inte överglänsa Ålands museums 90-årsjubileum nästa år, säger Veronica Lindholm.

Övriga skribenter i tidskriften är Patrik Dahlblom och Martin Ekman.