När höstens vindar börjar tjuta i knutarna är det dags för det offentliga Åland att sammanställa budgeten inför kommande år. Man kan ha åsikter om budget som instrument och många gånger är budgetinstrumentet trubbigt, men samtidigt ger det en inblick i vad som ska prioriteras kommande år. Det är således en tid för främst politiska partier att visa vilken politik man önskar driva för att bygga det samhälle man vill uppnå.

Landskapsregeringens första år har präglats av pandemin och en havererad självstyrelse. Med det i beaktande har det säkert varit utmaningar med att hitta resurser och tid att bedriva den politik som landskapsregeringen hade önskat. Men trots det är det nu hög tid att sätta agendan för kommande år. Föra en politik som syftar till att bygga morgondagens Åland på ett mer ekonomiskt hållbart sätt. För vi kommer högst troligen inte ha samma förutsättningar som tidigare. Dessutom talar mycket för att Åland står inför ett stort behov av strukturella förändringar för att åter få tillväxt att råda i det åländska samhället.
Behovet av tillväxt är inte nytt utan har funnits där sedan länge, men det har accelererat under pandemin.
När vi ser till vilken politik de sittande partierna i landskapsregeringen önskar föra, genom att analysera deras partiprogram, kan det klart och tydligt konstateras att de vill se strukturella förändringar. Samtliga partier ser ett stort behov av att Åland ställer om. Visserligen inte alla gånger på samma sätt, men den gemensamma nämnaren är förändring. Viljan till förändring borde således finnas hos såväl partierna som hos deras väljare.

Med beaktande av det åländska samhällets stora behov av förändring, pandemins förödande effekter på ekonomin och inte minst självstyrelsens haveri kombinerat med sittande landskapsregerings tidigare uttryckta vilja till förändring, förväntar sig säkerligen en betydande del av allmänheten reformer.

Behovet och viljan till förändring finns även inom regeringspartierna, vilket inte minst styrks av lagtingets finans- och näringsutskott som vid antagandet av den fjärde tilläggsbudgeten kom med ett tydligt budskap.
Utskottet poängterade vikten av att Åland behöver kraftfulla insatser för att komma till rätta med det långsiktiga underskott, som de offentliga finanserna nu uppvisar.
Hugin och Munin viskar från landskapsborgen att förståelsen för behovet av strukturella reformer finns, men att det inte kommer finnas några större sådana insatser i den kommande budgeten. Om det är sant återstår att se, men ett är säkert, om inte landskapsregeringen presenterar konkreta reformförslag kommer det finnas många besvikna väljare i de åländska stugorna och oron för hur Åland ska klara sig ur krisen kommer att växa.
Åland kommer inte att vara det Åland det var innan pandemin och vi kommer att ha stora utmaningar. Därför är det bra att redan nu försöka angripa den verkligheten och vara realist.

Daniel Dahlén