Det började med en anekdotisk skildring. Landsprosten Valdemar Nyman, som reste Åland runt och berättade om byarnas historia, var den här dagen i Godby och läste upp en rad som fäste sig i Ulf Grüssners minne: ”Som en örn i sitt näste står länsman Arén på Färjsundsbergets högsta punkt och blickar ut mot Haraldsbynäset där den ryska hären närmar sig Ålands hjärta”.

– Sedan avslutade han med orden ”och där borde ett kafé byggas”, säger Ulf Grüssner med skratt.

Eftersom han redan var förtjust i platsen och dess rika historia och dessutom vän med Dag Nyman, Valdemar Nymans son, bet sig orden fast i hans huvud och gemensamt började de fundera på hur idén kunde bli verklighet.

– Vi hade inte särskilt mycket pengar men tänkte att vi nog kunde få upp en liten bod på berget.

Första ritningen i snön

Någon liten bod med kompisen blev det emellertid inte då Dag Nyman kort därefter flyttade från Åland för att studera.

– Men jag kunde inte riktigt släppa tanken och när jag senare sprang på Folke Wickström, även han en vän till mig, frågade jag om han inte kunde rita en liten koja som gick att smälla upp på berget. ”Det var nog möjligt”, svarade han, säger Ulf Grüssner.

Sagt och gjort. De två vännerna gav sig upp på berget mitt i vintern och den första ritningen av det som senare skulle komma att bli kafébyggnaden ritade Folke Wickström i snön.

– Sedan gjorde han en arkitektritning på papper. Det blev större än vad jag hade tänkt mig men bestämde mig ändå för att köra.

Marken, som ägs av landskapet, fick han arrendera för fem kilo vete, fem kilo råg och fem kilo havre per år.

– På den tiden räknade landskapet ännu arrendeavgifterna på det sättet, men när det var dags för mig att betala omvandlades beloppet till pengar.

Banken, som var nödvändig för finansieringen, var också välvilligt inställd till projektet.

– ”Säg vad du ska ha och gärna lite till, för det går alltid åt mer pengar än man tror”, sade Klas Eklund på Ålandsbanken, säger Ulf Grüssner med ett skratt.

Släkt och vänner

Byggandet gick snabbt. Ulf Grüssners manskör ställde upp och bar upp allt virke på berget. Byggnaden stod klar våren 1965 och sedan dess har det varit tradition att välkomna våren med körsång och säsongsöppning av kaféet på Valborgsmässoafton.

Han drev själv kaféet i mer än 20 år, men alltid med stort stöd från familj och vänner. Såväl barn som barnbarn har varit involverade och lärt sig både det roliga och det krävande i att driva ett kafé.

– Jag brukar säga att alla borde driva ett kafé, för man lär sig så mycket.

Ovärderliga har också alla de släktingar varit, som ställt upp och åkt till Mattssons för att köpa mjölk och annat som tagit slut i högsäsongsstressen.

Uffe på Berget har genom åren lockat tiotusentals besökare och minnena är många, särskilt från de första åren då många sommarflickor från Finland kom för att sommarjobba på kaféet. Eller från gångerna då de parkerade bilarna sträckt sig från Godby till Haraldsby, eller när svenska ministrar och Volvodirektörer varit på besök.

– Jag har otroligt många fina minnen, säger Ulf Grüssner.

60-årsjubileum

För tre år sedan sålde han kaféet till sitt barnbarn Olivia Sarling.

– Jag funderade länge men kom fram till att jag känner mig väldigt hemma här. Jag älskar det här stället och har så många minnen härifrån, säger hon.

I vår firar Uffe på Berget 60 år och konceptet fortsätter vara detsamma – en trivsam kaféverksamhet med utsikt.

– Vi har provat lite olika grejer genom åren men det är utsikten folk gillar mest, konstaterar Ulf Grüssner.

Men var kommer då namnet Uffe på Berget ifrån? Även här spelar en nära vän till Ulf Grüssner en viktig roll.

– När jag skulle starta verksamheten frågade jag turistbyrån i Mariehamn som tyckte att jag skulle döpa kaféet till Färjsundskafeterian, men jag var inte så förtjust i det.

När han en dag satt med vänner på berget och funderade kläckte Sten-Erik Fagerlund namnet ”Uffe på Berget”.

– Han var litterär och kände till det danska teaterstycket ”Jeppe på Berget”. Jeppe var en suput som alla pratade om. ”Det passar på dig”, sade han till mig, säger Uffe och skrattar igen.