Landskapets budget för i år räknar med ett underskott på cirka elva miljoner euro, detta trots att När landskapsregeringen (LR) efter semestern på allvar inleder arbetet med nästa års budget är det i ett svårt ekonomiskt läge. Redan före Rysslands invasion av Ukraina var inflationen på väg upp, men sedan kriget startade har inflationen rusat.

Det osäkra läget gör att LR väljer att skjuta upp planerade sparbeting på avdelningar och myndigheter till 2024. Bland annat slipper ÅHS spara in två miljoner nästa år.

– Vi sätter dem på ”hold” för 2023 på grund av rådande omständigheter. Inflationen med prisstegringar på material och livsmedel gör att om vi sätter ett inbesparingskrav på det blir det en orimlighet som inte kommer att lyckas, säger Roger Höglund.

Tre miljoner euro

Totalt rör det sig om cirka tre miljoner euro som nu alltså inte sparas in.

– Sedan kvarstår förstås det som alltid finns i en budget, att man ska budgetera sparsamt och inte starta upp kostnadsdrivande projekt. När vi diskuterar budgeten för 2023 i september på allvar så har vi nog en utmaning.

Med tanke på årets underskott, att ni skjuter upp besparingarna och de gynnsamma ”puckeleffekterna” i klumpsumman försvinner så låter det som att 2023 kommer bli ett hemskt budgetår?

– När man tittar på den biten så kan en första tanke bli att ”var ska 2023 landa i slutändan”. Men jag tror att vi måste vänta in materialet från avdelningar och myndigheter innan vi kan se var vi landar, säger Roger Höglund, och tillägger:

– Men vi behöver ha en beredskap för att det inte blir vårt bästa år, långt ifrån.

Hålla i pengarna

Finansministern betonar att verksamheterna, trots det uppskjutna sparbetinget, måste hålla i pengarna och inte sätta större projekt i rullning.

Landskapet har ett stort investeringsbehov inom exempelvis digitalisering och i skärgårdstrafiken. Men det låter som att större investeringar får vänta?

– När det gäller investeringar måste vi ta en ordentlig funderare. Skärgårdstrafiken har vi konstaterat är ålderdomlig och behöver någon typ av åtgärd. Men vi inväntar infrastrukturavdelningen och det omställningsmeddelande man sagt ska komma. Vad gäller digitaliseringen kan man tänka ett en bra digitalisering leder till minskade kostnader.

Samtidigt brukar det vara svårt att genomföra den typen av investeringar i kärva tider?

– Så är det alltid, när tiderna är kärva drar man åt lite mer. Det är en sund och nykter syn på det hela. Men vi behöver också bli duktigare på att tänka långsiktigt.

Senarelägger rapport

Roger Höglund nämner den parlamentariska kommitté som arbetar med att ta fram regler för ett nytt finansiellt system i landskapet. Kommittén skulle ha presenterat sin slutrapport före halvårsskiftet, men har fått två månader till på sig.

Kommittén har bland annat diskuterat överskottsmål/underskottsgräns, har ni också diskuterat de uppskjutna inbesparingarna?

– Det har vi inte gjort, och det har heller inte varit gruppens uppdrag. Budgeten har inge varit involverad i budgetarbetet, utan uppdraget handlar om ett system för att över tid kan inte landskapet göra negativa resultat. Då kommer vi behöva gå till banken.

Finns det en sådan risk för nästa år?

– Det tror jag att vi väljer att återkomma till när vi processat budgeten. Däremot tror jag inte att vi kommer behöva utnyttja lånefullmakten vi har för i år, säger Roger Höglund.

Nästa år är det sista på mandatperioden och nu skjuter ni fram inbesparingar som då landar på nästa landskapsregerings bord. Ser du en politisk risk i att det ser ut som att ni skjuter problemen på andra?

– Jag tror att vi egentligen inte har så mycket val eftersom vi vet att kostnaderna kommer att stiga ett antal procent för våra verksamheter. Att sätta ett sparbeting håller inte ihop, helt enkelt.

– Det handlar inte om att skjuta över problem på någon annan, utan det är den verklighet vi lever i, säger finansministern.