Ejderkullarna har minskat kraftigt de senaste åren.
-Den främsta orsaken är nog maten. Östersjön mår inte bra, säger naturvårdsintendent Jörgen Eriksson.
Teorin att havsörnar påverkar stammen avfärdar han helt och hållet.
MILJÖ Både skärgårdsbor och forskare har noterat att ådorna inte har lika många ejderungar i sina kullar som för några år sedan.
Naturvårdsintendent Jörgen Eriksson vid landskapsregeringens miljöbyrå bekräftar att det skett en minskning.
-Javisst är det så. Det kan variera en del, men på det hela taget stämmer det, säger han.
Ådorna brukar ha "dagis" tillsammans. Men de senaste åren har det varit fler ådor än ungar i flockarna.
-De samlar ihop sig om ungkullarna. När det var som bäst kunde 4-5 ådor har 10-12 ungar. Nu ses 6-7 ådor med 2-3 ungar. Men det är lite olika från år till år, säger Jörgen Eriksson.
Slam på musslorna
Orsaken till minskningen diskuteras i hela Östersjöregionen.
-Den främsta orsaken är nog maten. Östersjön mår inte bra, säger Jörgen Eriksson.
Ejdern är den mest utpräglade blåmusselätaren av alla sjöfåglar. Men övergödningen har påverkat tillgången på blåmusslor. Dessutom är många musselbankar övervuxna med alger och belagda med slam.
Även andra substanser i vattnet kan spela in, tror Jörgen Eriksson.
-Men där kan man bara spekulera.
Blåmusslorna är inte hotad som art. Men de tycks ha flyttat från sin traditionella bankar, förklarar han.
-Musslorna verkar ha hittat nya ställen. De har gått upp på grundare vatten och finns på bropelare och andra ställen där det inte samlas så mycket sediment.
Det betyder att ejdrarna måste söka mer för att hitta föda.
-Det kan vara därför som de inte orkar producera lika mycket avkomma.
"Nonsens"
Det ökande beståndet av havsörn kan inte förklara minskningen, anser han.
-Det är nonsens. Om man räknar på vad en örn konsumerar och slår ut det på ejderstammen inser man att det inte är möjligt. Inte ens det samlade tycket från alla predatorer klarar av en sådan omfattande minskning av fågelungar.
Ejdern är inte en hotad fågelart i dag. Men det är värt att följa utvecklingen, säger Jörgen Eriksson.
-För oss var och en är det svårt att göra något som fungerar direkt. Men processen i samhället måste gå mot att minska övergödning och utsläpp. Samhället bör även satsa mer på forskning, säger han.

Anna Jakobsson