Hotell- och restaurangbranschen har tidigare larmat om personalbristen inför sommaren, som förväntas slå turistrekord. Ålands arbetsmarknads- och studieservicemyndighet (Ams) har aldrig tidigare haft lika många lediga jobbannonser som under det första kvartalet i år.

– Inom turismnäringen är det alltid stor efterfrågan på säsongspersonal, men i år har det varit extra högt tryck. Det finns arbetsgivare som fortfarande söker efter folk, säger myndighetschefen Tomas Lundberg.

Restaurangbranschens problem har bland annat att göra med att många som blev tvungna att lämna branschen under pandemin har valt att inte komma tillbaka.

– Folk permitterades i omgångar. De tröttnade till slut och sökte sig till andra yrken. Nu letar de sig inte tillbaka trots att branschen skriker efter kockar och servitörer, säger Tomas Lundberg.

Men det finns också andra förklaringar. Det handlar om en strukturell förändring där den arbetsföra befolkningen börjar minska. En annan faktor är att det blir mer vanligt att byta bana under sitt yrkesliv.

– Det man drömde om som ung förverkligar man efter 40 när barnen blivit större. Branschbyten tror jag vi kommer se mer av, säger Tomas Lundberg.

Han tror också att arbetstagare i dag ställer högre krav på sin arbetsgivare.

– Folk är mer benägna att lämna jobb de inte trivs med. Det är upp till arbetsgivarna att göra sig mer attraktiva. Är uppgifter, lön, chef, kollegor och arbetsklimat bra lockar man till sig folk oavsett bransch, säger Tomas Lundberg.

Hotell Arkipelags vd Ann-Louise Djupsund bekräftar bilden av att det har varit svårt att hitta personal i år.

– Inom servering och kök har vi haft turen att få tillbaka sådana som har jobbat tidigare. Men det har varit utmanande att få tag i personal, känslan är att det blir svårare och svårare för varje år. Många har lämnat branschen. Under pandemin började många studera något annat, eller gick tillbaka till ett yrke man är utbildad inom, säger hon.

Pensionärer hoppar in

Pandemin slog också hårt mot rederierna som tvingades permittera personal.

– Fackförbundens princip var att de som hade jobbat längst skulle vara kvar, den unga personalen permitterades och många av dem har skolat om sig. Vi har tappat många under de senaste två åren, det är beklagligt. Men det var svårt att undvika, säger Viking Lines informationsdirektör Johanna Boijer-Svahnström.

Rederiet har ett högt bokningstryck efter midsommar, framför allt vill många resa med det nya fartyget Viking Glory. Just nu har man stor brist på köks- och serveringspersonal.

– Vår situation liknar den övriga restaurangbranschens, vi har behov av personal. Vi fixar det, men det är tufft, säger Johanna Boijer-Svahnström.

Hur ska ni fixa det?

– Många av den gamla personalen som nu är pensionärer har hoppat ombord och jobbar under sommaren. Vi har också personal som jobbar hela sommaren och tar ut sin semester först i höst. Vi är otroligt tacksamma över våra lojala medarbetare. Men jag ska inte sticka under stol med att det är utmanande. Vi kan behöva anpassa restaurangernas öppettider och styra personal till när det behövs mest. Folk får hoppa in och jobba på lite olika ställen ombord, där det behövs.

Lämnar vården

Bristen på arbetskraft gäller inte bara inom servicebranschen. Vården har stora problem med att tillsätta tjänster.

– Det är inte bara inom äldrevården, utan samtliga instanser inom vårdsektorn. Kommunernas socialtjänst (KST) och dagisen har också problem med att få tag i personal, säger Tiina Uotinen, ordförande för vårdfackförbundet Super.

Hon märker att många väljer att lämna vårdyrket och studera till något annat, eller att ta ett jobb man upplever som lättare.

– Det är väldigt tungt inom vården just nu. En del tycker kanske att det är lättare att stå i en glasskiosk och väljer hellre det, säger Tiina Uotinen.

Varför är det tungt i vården?

– För att det är brist på personal. Mindre personal gör att det blir tyngre för de som är där, då kanske de också väljer att byta yrke. Det blir en ond cirkel. Den ordinarie personalen får dra den tyngsta lasten. Speciellt behöriga, utbildade som får mer ansvar då outbildad personal tas in. Hur länge ska den ordinarie personalen orka?

Orkar inte jobba heltid

Hufvudstadsbladet lyfter i en artikel (den 21/6) att Arbets- och näringsministeriet har noterat en trend i Finland att fler jobbar deltid. Tiina Uotinen känner igen bilden.

– Det stämmer att vårdpersonal går ner i tid, speciellt de som jobbar skift. Vissa arbetsplatser har treskiftessystem, då är det tufft att jobba hundra procent, säger hon.

Vårdfackförbundet Tehys verksamhetsledare Erkki Santamala instämmer.

– Det som är oroande är att många ansöker om deltid för att de uppger att de inte orkar jobba heltid. Det är rotationen med natt- och kvällsjobb som verkar trötta ut folk. Det finns ett genusperspektiv på det här också, 90 procent av de vårdanställda är kvinnor. Om de jobbar deltid syns det i deras inkomster och påverkar de blivande pensionerna. Om trenden skulle ha ökat på sistone kan jag inte säga, men fenomenet har funnits under 2000-talet, säger han.

Erkki Santamala poängterar de negativa följder vikariebristen har för den fasta personalen.

– Den ordinarie personalen tvingas vara väldigt flexibel. De jobbar ofta dubbla skift och byter arbetsturer med kort varsel. På lång sikt tär det på dem, säger han.