Mats Löfström säger att det är mycket glädjande att regeringen i Helsingfors godkänt det förslag man tillsammans med Åland tidigare varit överens om politiskt. – Man gör uppenbarligen bedömningen att det här är det enda sättet för att garantera att vård- och landskapsreformen inte står i strid med självstyrelselagen.
Vad tror du låste upp läget?
– Det får Anne Berner (C) kommentera. Men min tolkning är att tiden låst upp de knutar som har funnits. Man har säkert kommit till slutsatsen att det finns risker för hela vård- och landskapsreformen om man inte går med på det här förslaget. – Det har funnits andra förslag men varje gång har man konstaterat att det är det här förslaget som har stöd från Ålands sida. Nu vill man få alla bitar på plats innan vård- och landskapsreformen förs vidare. Då var det här det enda sättet.
Har grundlagsutskottet pressat regeringen med att en ändring av självstyrelselagen är en förutsättningen för vård- och landskapsreformen?
– Både ja och nej. Grundlagsutskottet säger bara vad som går och vad som inte går. Sen är det upp till regeringen att dra sina egna slutsatser. Grundlagsutskottet kräver ingenting men ställer tydliga krav på vad man förväntar sig att regeringen ska föreslå om man vill få saker vidare. – Jag kan inte kommentera utskottets senaste möten men hänvisa till det man förde fram i ett utlåtande i juni 2017. Där konstaterade utskottet att förslaget till vård- och landskapsreform inte är tillfredsställande eftersom det raderar ut skattegottgörelsen och därför måste ombesörjas genom en ändring i självstyrelselagen.
Prioriteras skyndsamt
Mats Löfström säger att grundlagsutskottet nu prioriterar arbetet med förslaget till en ändring av självstyrelselagen. Redan i morgon kommer man att hålla höranden i ärendet. Tid finns det nog av, menar han. Men ändringen hänger också på vård- och landskapsreformen. – Vi jobbar med att få de åländska bitarna vidare så fort som möjligt. Men när det gäller vård- och landskapsreformen hänger den inte bara på grundlagsutskottet. Han säger att reformerna i teorin inte hör ihop, men att de med allt som hänt i arbetet med självstyrelselagsrevisionen det senaste halvåret nu i praktiken ändå gör det. – Jag tycker det är olyckligt eftersom hela det här förslaget från början var en komponent i den nya självstyrelselagen som inte har någonting med vård- och landskapsreformen att göra. Det handlar om att öka Ålands grundfinansiering och höja klumpsumman, saker som vi har arbetet för länge. Samtidigt säger han att förändringen i det ekonomiska systemet även löser problemen med vård- och landskapsreformen. – Så även fast de inte hör ihop gör man nu en sådan tolkning. Statsrådet lämnade i samband med att man godkände förslaget ett utlåtande där man tydligt skriver att det finns en koppling mellan reformerna. Då får man kanske förmoda att vissa politiska partier har villkorat godkännandet av självstyrelselagen med att vård- och landskapsreformen går igenom. För en ändring av självstyrelselagen krävs kvalificerad majoritet i riksdagen, det vill säga två tredjedelar av rösterna.
Stark position
Mats Löfström säger att man från Ålands sida hela tiden har påpekat att inga reformer får strida mot självstyrelsen. – I och med det här förslaget kan man konstatera att oavsett vad som händer med vård- och landskapsreformen så kommer självstyrelselagen att respekteras. Det är viktigt för hela systemet i en tid då hela det självstyrelsepolitiska systemet varit under ett tryck vi inte sett tidigare. – Självstyrelseåland går starkt ur det här med ett förslag som gör att vård- och landskapsreformen inte står i strid med självstyrelselagen och det känns väldigt bra.

Kevin Eriksson