Sedan tidigare har flera mindre samarbeten om socialtjänsten vuxit fram på Åland. Bland annat har man i Mariehamn, Lemland, Lumparland och Jomala diskuterat att gå ihop till en enhet.
Harry Jansson (C), ordförande i Jomala kommunstyrelse, inledde mötet med att bjuda in övriga kommuner till diskussionsbordet. Han menade, med anledning av landskapsregeringens tvärhet, att samtliga kommuner måste enas om en lösning.
– Landskapet har visat att man inte är berett att förhandla och frågan är om det går att upprätta flera KST utan att inskränka på Ålands omsorgsförbund. Alternativet är att vi alla enas eller att några går sin egen väg.
Tidigare har flera olika, mindre kommunsammanslutningar vänt sig till landskapsregeringen med förslag, bland annat Kumlinge-Brändö och norra Åland, men svaret från landskapsregeringen har varit att de är för små och att om Åland delas in i flera socialvårdsområden måste Ålands omsorgsförbund splittras. 
Egen väg
Viljan att inleda diskussioner om ett, för hela Åland, gemensamt KST är stort – förutom på norra Åland. Tillsammans med Finström, Geta, Sund, Vårdö, Eckerö och Hammarland har Saltvik och Runar Karlsson (C) redan börjat gå sin egen väg.
– Det här är en lösning vi försökt få till länge på norra Åland. Vi har en bra känsla och upplever att vi skulle kunna samordna socialtjänsten mycket bra mellan de här sju kommunerna. Sen vet man aldrig var det slutar i framtiden.
Att landskapsregeringen kan komma att stoppa modellen, med hänvisning till att omsorgsförbundet då måste splittras, tror han inte heller på.
– Vi anser inte att omsorgsförbundet måste delas upp. Juridiskt kan inte landskapsregeringen kräva något sådant.
Två områden
Under mötet i går växte därför en ny modell fram bland de olika kommunerna. Norra Åland bildar ett eget område medan Mariehamn, Lemland, Lumparland och Jomala går ihop på södra Åland.
Skärgårdskommunerna sade sig under mötet föredra ett KST-område men kunde tänka sig en modell där man antingen ansluter sig till norra eller till södra Åland.
– Om vi drar slutsatsen att två områden är den modell vi i framtiden ska ha så måste vi i skärgården börja utreda vilka ekonomiska och praktiska konsekvenser det får. Att skärgården skulle bilda ett eget område är mycket osannolikt, säger Gun-Mari Lindholm (MSÅ), ordförande i Kumlinge kommunstyrelse.
Man enades också om att omsorgsförbundet inte får splittras. Troligtvis genom att sättas med det ena KST-området som centralort och sälja tjänsterna till det andra.
Tajt schema
Tanken är att kommunerna ska ha hittat en lösning innan september i år, annars tvångsinrättas man i ett gemensamt KST-område när fas två av KST-lagen träder i kraft.
Flera kommuner har tidigare vädjat till landskapsregeringen att lägga reformen på is tills man vet mer om kommunstrukturen och det nya landskapsandelssystemet.
John Eriksson, kommundirektör i Jomala, frågade under mötet hur landskapsregeringen tänkt när man förväntat sig att kommunerna ska hitta en lösning utan att vare sig veta hur reformen ska finansieras eller vilka kommuner som ska ingå. En omöjlig situation, menade han.
Men svaret från landskapsregeringens enda representant på plats, biträdande finanschef Runa Tufvesson, var att KST-lagen är i kraft och ska verkställas.
Trots det tajta schemat konstaterade man ändå att ingenting kan göras innan landskapsregeringen lämnat sin rapport om kommunutredningen senare i mars. 
Att göra något innan det kan omkullkasta allt, menade mötet.
Efter rapporten ska kommunerna sätta sig ner med varandra och påbörja arbetet med att upprätta nya KST-områden.

Kevin Eriksson