För lite mer än tio år sedan växte den åländska ekonomin så det knakade. Sedan år 2000 har det gått märkbart sämre. Har den åländska ekonomin förlorat sin dynamik?
EKONOMI Åland är fortfarande bland de rikaste regionerna i Europa. Men sedan år 2000 har Åland börjar tappa rejält med mark. Jouko Kinnunen, ekonom och statistiker på Åsub, är pessimistisk rörande den åländska ekonomins framtidsutsikter.
-Jag ser ingen större dynamik i den åländska ekonomin. Det är bara kring Paf det händer saker, säger Kinnunen.
Vad skulle en ekonom som kommer utifrån säga om de skakiga åländska tillväxtsiffrorna?
-Om han tittade lite noggrannare skulle ha säga att det finns många "binding constraints" (tillväxthinder). Att det finns en stor brist på arbetskraft och ett bristande intresse av att investera. De åländska företagen är inte intresserade av tillväxt.
Jouko Kinnunen nämner även näringsrätten och ålänningarnas inställning till arbete, där man gärna går hem fem på dagen, som möjliga orsaker till att det inte går så bra längre.
Låg tillväxt
För speciellt bra har det inte gått på ett tag nu. Mellan 1994 och 2000 var den ekonomiska tillväxten på Åland i genomsnitt 6,2 procent per år. Sedan dess har den endast varit 1,5 procent i snitt. Finlands tillväxt har varit dubbelt högre under samma period. I år blir tillväxten negativ och nästa år väntas den hamna runt noll.
Till stor del beror denna kräftgång på sjöfarten, som tidigare drivit den åländska tillväxten. Mellan 1999 och 2006 minskade sjötransporternas förädlingsvärde med hela 32 procent. 1999 stod sjöfarten för 38 procent av Ålands samlade bruttonationalprodukt. 2006 var samma siffra 26 procent.
-Sjöfartens betydelse minskar, och den kommer att minska ännu mer, förutspår Jonas Karlsson, även han statistiker på Åsub.
Till viss del beror dock denna nedgång på utflaggning av fartyg, något som egentligen inte påverkar aktiviteten i den åländska ekonomin mer än på pappret.
Offentlig sektor
Att Åland ändå upplevt viss tillväxt sedan år 2000 är tack vare landbaserade näringar såsom IT, bank, försäkring, spel, bygg och en expansion av den offentliga sjukvården.
Men frågan är om det är en tillväxt som kan fortsätta. Den offentliga sektorn, främst genom ÅHS, har stått för en tredjedel av tillväxten. Men detta är inte en hållbar tillväxt eftersom den endast består av kostnadsökningar och en ökning av antalet anställda, inte produktivitetsökningar. Så kallad extensiv tillväxt.
-Det stämmer. Den tillväxt som den offentliga sektorn står för är nästan lika med förändringen i lönekostnaderna, säger Jouko Kinnunen.
Enligt Jonas Karlsson kan heller inte byggsektorn, som ofta bygger åt den offentliga sektorn, fortsätta att växa. Han är även kritisk till att den offentliga sektorn byggt så mycket under den högkonjunktur som varit.
-Landskapet har sagt att man ska bygga under lågkonjunktur och hålla igen under högkonjunktur, men riktigt så har det inte fungerat.
Jonas Karlsson säger att det är helt orealistiskt att landskapet nu ska kunna öka sitt byggande för att motverka en eventuell lågkonjunktur.
-Det blir en simhall i varje kommun.
Ingen tillväxtindustri
Bank-, IT-, spel- och försäkringsbranschernas tillväxt är god. Deras bidrag till bruttonationalprodukten växer ungefär lika mycket som sjöfartens krymper. Men även här finns det orosmoln. Crosskey, som står för mycket av tillväxten inom IT-sektorn, säljer tjänster till den krisdrabbade finansiella sektorn och Paf hotas av ny lotterilagstiftning.
De flesta andra sektorernas tillväxt, till exempel hotell och restaurang, jordbruk och fiske samt tillverkningsindustrin, har mer eller mindre stagnerat. Att den landbaserade turismen är något den åländska ekonomin kan luta sig mot i framtiden avfärdas.
-Den åländska turismen är ingen tillväxtindustri. Det är inget högproduktivt, inget att bygga framtiden på. Den landbaserade turismen står bara för två procent av Ålands bruttonationalprodukt, säger Jouko Kinnunen.

Ålandstidningen