Av de cirka tusen ärenden som vuxensocialarbetet vid Kommunernas socialtjänst (KST) handhar årligen handlar ett tjugotal specifikt om våld i nära relationer, även om flera ärenden förstås kan gå in i varandra. Det vittnar ändå om att relationsvåld är en väldigt liten del av verksamheten. Men siffrorna ska inte tjäna som underlag för det faktiska relationsvåldet.
– Det finns ett stort mörkertal där våldsutsatta inte alls tar kontakt med oss. Sedan upplever vi att vi har klienter som är våldsutsatta men där det trots mångårig kontakt, och trots att vi försöker fråga, inte kommer fram, säger Mikaela Brandt-Lindholm.
Det kan vara ett stort steg att ta kontakt med KST, men trion runt bordet tror att det har blivit lättare sedan myndigheten bildades; en större organisation är mer anonym. Och den som är utsatt får hjälp snabbt, menar de. Dagtid finns journummer man kan ringa till de olika avdelningarna, och utanför kontorstid når man socialjouren. Skyddsboendet Tallbacken är öppet dygnet runt.
– Du kan ringa hit utan tidigare klientskap och säga att du är utsatt för våld. Då kan vi erbjuda fem stödsamtal till Folkhälsan utan att göra någon desto mer utredning, säger vuxensocialarbetare Ulrika Holmlund.
KST kan också hjälpa till med praktiska frågor som rör boende, ekonomi och familjerättsliga frågor samt ge psykosociala stödsamtal. Man kan också stöda klienten genom samarbete med andra instanser.
Utanför Åland
Till Tallbackens skyddsboende får man bara komma om man är utsatt för våld i en nära relation, det kräver ingen remiss eller beslut. De frågor man får vid inskrivningen handlar mer om att ta reda på vilka personens hjälp- och säkerhetsbehov är. Husdjur kan tillfälligt placeras i samarbete med djurskyddsföreningen.
Vad anser ni om Tallbacken som institution, är det ett bra skyddsboende för kvinnor?
– I den bästa av världar skulle KST ha ett skilt skyddshem (Tallbacken, som finansieras av landskapsregeringen, är även ett barn- och ungdomshem, reds anm), det tror jag alla tycker. Men här kommer litenheten emot. Beläggningen varierar över tid, och skyddshemmet kan inte ha personalresurser som sitter i tomma lokaler, säger Mikaela Brandt-Lindholm.
Som ålänning, eller boende i Finland, får man uppsöka vilket skyddshem man vill i landet. Det har hänt att ålänningar sökt sig utanför Åland, men enligt Mikaela Brandt-Lindholm är det väldigt ovanligt.
– Det kan handla om personliga omständigheter, eller att hotbilden är så stor att man inte kan få tillräckligt skydd här.
Den här bedömningen gör den utsatta själv, men om det finns minderåriga barn i bilden kan barnskyddet ge rekommendationer, säger ledande socialarbetare Suzette Marchini.
Även anhöriga får stöd
Även anhöriga kan få stöd via KST. Socialarbetarna kan lyssna och ge råd.
Om man är orolig för en närstående, vilken myndighet kan man kontakta?
– Vid en pågående situation är det polisen. Man kan ringa till oss på vuxensocialarbete för rådgivning, eller göra en orosanmälan, säger Mikaela Brandt-Lindholm.
Orosanmälan görs per telefon, på en pappersblankett eller via e-tjänsten. Här är det viktigt att det finns kontaktuppgifter till den som anmälan gäller, eftersom KST kallar personen till ett möte.
– Vad är det säkraste sättet för oss att nå personen? Kanske personen inte får öppna sin egen post, eller är kontrollerad via telefonen.
Kan vara kränkande
Bland de våldsutsatta kvinnor som Ålandstidningen pratat med finns en del kritik mot hur man blir bemött av myndigheterna. Trion tror att det i vissa fall handlar om förväntningar, och att man kanske inte får den hjälp man räknat med.
– Det här är de mest komplexa ärendena, just för att personerna är så utsatta och kan vara traumatiserade. Det är också en utsatthet i sig att komma till oss och berätta om sitt liv eller vad man har för stödbehov, säger Mikaela Brandt-Lindholm.
– Och vi måste ställa frågor eftersom vi har vissa kriterier för att bevilja utkomststöd till exempel. Det kan upplevas kränkande, säger Ulrika Holmlund.
Vad ser ni för brister i det stöd som samhället ger våldsutsatta i dag?
– Svårigheten för Åland är att upprätthålla den särskilda expertisen. I större kommuner finns personal som jobbar enbart med våldsfrågor, men här ska vi fortfarande ha en kunskapsbredd. Inom vuxensocialarbete jobbar vi med allt från missbrukarvård till utkomststöd, integration, psykisk ohälsa och våld i nära relationer … Det är väl utmaningen, säger Mikaela Brandt-Lindholm.
– Våld i nära relationer är dock en viktig och högt prioriterad fråga för KST, och ett aktivt utvecklingsarbete pågår ända sedan organisationen bildades.
Alltid barnets bästa för ögonen
Det är bråk i hemmet, barnet kanske inte själv är direkt utsatt, men bevittnar det som sker.
Hur ska man hjälpa?
Den som känner oro för ett barn kan göra en barnskyddsanmälan. Om man inte vill göra en anmälan direkt kan man ringa KST och rådfråga anonymt. När en anmälan kommer in ska en bedömning göras inom sju dagar, säger ledande socialarbetare Suzette Marchini på barnskyddet. Man träffar både barn och föräldrar.
Om det är fråga om ett akut ärende kan en brådskande placering behöva göras, i första hand inom barnets nätverk. Barnet kan också placeras på Tallbacken om det bedöms vara bäst för barnet, men också i de fall där den utsatta föräldern följer med barnet. I fall där det misstänks att barnet utsätts för våld av en förälder ser processerna annorlunda ut.
Hjälp till föräldrarna
Barnskyddet har regelbunden kontakt och samarbete med andra instanser, till exempel genom Barnahusmodellen, som är ett samarbete mellan polis, åklagare, Ålands hälso- och sjukvård samt KST i fall där barn är brottsoffer. Syftet med barnahusarbetet är att trygga barnens rättssäkerhet, effektiviteten och snabbheten i utredningen liksom barnets behov av skydd.
– Men det kan också handla om ett äldre barn som inte vill ta emot hjälp. Då gäller det att skapa trygghet och lugn, och få vardagen att fungera. Det är också helande.
Mikaela Brandt-Lindholm säger att det är viktigt att få vetskap om barn som lever med våld i hemmet.
– Våldsutsatthet leder till ökad risk för att du själv blir våldsutövare.
Men, påpekar hon, det finns skyddsfaktorer runt barnet som främjar barnets framtida mående, så som andra sunda relationer, stöttande nätverk, kompisar, fritidsintressen.
Vid en separation kan KST:s barnatillsyningsmän ge råd i frågor som rör underhåll, vårdnad och umgänge. Man kan till exempel göra underhållsberäkningar och familjerättsliga avtal. Tjänsten bygger på frivillighet – och alltid med barnets bästa för ögonen. På tingsrättens begäran gör man vårdnadsutredningar. I de fall där det finns risk för fortsatt våld har familjerna möjlighet till stöttat eller övervakat umgänge, till exempel kan man få hjälp vid överlämningar.
