Att den åländska fordonsparken blir allt större är något de åländska medierna rapporterar varje år då Ålands statistik- och utredningsbyrå (Åsub) publicerar sin motorfordonsstatistik. Följaktligen berättade Ålandstidningen i februari att det i slutet av förra året fanns 44.000 motorfordon på Åland, varav nästan 26.600 var personbilar.

Med det är Åland, räknat per capita, biltätast i hela Norden. Räknar man in samtliga personbilar, alltså både de i trafik och de som är avställda, blir siffran 870 bilar per tusen invånare. Och om man bara tittar på bilar i trafik landar siffran ändå på höga 610 bilar per tusen invånare.

Åsub har också information om hur gamla bilarna är, och bara en tredjedel av dem är tagna i bruk efter år 2010.

Ett betydande antal av personbilarna, nämligen cirka 30 procent, är dock avställda. Det gäller till exempel majoriteten av bilarna som är från 1990 eller tidigare.

I dag är drygt tre procent av person- och paketbilarna i trafik eldrivna, siffran ökar till fyra procent om man räknar med hybriderna.

Vanligt transportmedel

Att landskapet är så biltätt tror minister Jesper Josefsson att det finns flera förklaringar till.

– I min familj har vi två bilar eftersom det behövs av logistikskäl. På Åland bor många rätt decentraliserat och utspritt, och vi har en begränsad kollektivtrafik.

Samtidigt konstaterar han att biltrafiken står för en stor andel av Ålands utsläpp. Så vilka politiska verktyg kan användas för att bidra till en förnyelse av bilparken i en mer miljövänlig riktning – och är det något landskapsregeringen prioriterar?

Fordonsskatten är Finlands behörighet, och den är redan billigare för hybrid- och elbilar, konstaterar Jesper Josefsson. Ett annat verktyg, som landskapet kan besluta om, är olika slags premier. Men ministern ser inte att miljöbilspremier är en framgångsrik modell för att få fler än i dag att byta ut sina bensindrivna bilar mot elbilar och hybrider.

Premierna måste nämligen vara mycket höga för att motivera någon som egentligen inte tänkt köpa en sådan bil att göra det, säger han. Den som vill och har råd att satsa på el- eller hybridbilar gör det oavsett bidrag eller inte.

– Den ekonomiska realiteten för landskapets ekonomi tillåter inte heller en sådan premie.

Sker en förnyelse

Att utöka eller ändra den nuvarande skrotningspremien (se artikeln här bredvid) diskuteras inte just nu.

– Det vi gärna skulle se, även om det inte är lättlöst från vårt håll, är infrastruktur för elladdning. Där ligger vi lite efter på många platser.

Jesper Josefsson är av uppfattningen att problematiken med en gammal fordonspark löser sig över tid.

Hur ska det lösa sig?

– Förr eller senare kommer folk att förnya sin bil. Det sker ju hela tiden och bilarna blir nyare och nyare över tid. Utmaningen blir att gå från en billig bil som släpper ut mycket till att köpa en ny elbil. Det tror jag inte vi kommer åt stödvägen. Men inom EU ser vi att kostnaderna för bränsle kommer att öka och förhoppningsvis att kostnaden för el ska minska. Därav tror jag det löser sig över tid. Det skulle gärna få gå snabbare men eftersom Åland är så bilberoende tror jag att det här är den verklighet vi har.