Det åländska välståndet tar sig uttryck på många plan. Landskapets höga inkomstnivå och utbredda aktiesparande syns också i den statistik över arvslotter som nyligen publicerades. Enligt Statistikcentralen uppgick den genomsnittliga arvslotten 2019 till i medeltal 13.700 euro. Beloppet på Åland var 23.286 euro, alltså 70 procent högre.
På andra plats kommer Nyland med 19.100 euro före Egentliga Finland med 17.500 och Birkaland på 14.700. I de fem nordligaste landskapen låg lotterna runt 9.000 euro. De minsta arvslotterna noteras i Lappland, där beloppet per mottagare stannade på 8.000 euro.
Statistiken publiceras med cirka tre års eftersläpning på grund av att en del av arvs- och gåvoskattebesluten fastställs först två till tre år efter dödsfallet eller gåvodagen.
Stora variationer
Arvslotten påverkas av arvets storlek och antalet arvingar. Statistiken baseras på knappt 51.000 arvlåtare och deras 142.000 arvingars beskattningsbara arvslotter, efter olika avdrag. Arvens genomsnittliga storlek var i hela landet knappt 40.000 euro och på Åland nära 60.000. En fjärdedel av de avlidna efterlämnade tillgångar som var större än medeltalet, men en lika stor andel låg under 2.000 euro.
Sex av tio arvtagare slapp betala arvsskatt eftersom deras arvslotter låg under 20.000 euro. De största arven tillföll personer i åldersgruppen 45-54 år. I topp fanns 249 personer som vardera ärvde mer än en miljon.
Arvslotterna sammanlagda värde uppgick 2019 till 5,6 miljarder euro, varav 70 procent utgjordes av större arvslotter på minst 60.000 euro.
