En man åtalas för våldtäkt i Ålands tingsrätt, av ledande landskapsåklagare Roger Eriksson. Sexualbrottet ska, enligt åtalet, ha ägt rum sommaren 2020 på en stuga i en skärgårdskommun. Under rättegången mot mannen yrkar Roger Eriksson ett villkorligt straff på ett år och tio månader för våldtäkt, ersättningar till staten samt en brottsofferavgift. Målsägande, den unga kvinnan, yrkar också 4.000 euro för lidande.
Mannen ska, under den aktuella natten ha blivit skjutsad till sin släktings sommarstuga där han har hittat en bäddplats vari två personer redan låg och sov. Enligt åtalet utnyttjade han kvinnan och fullbordade ett samlag, medan kvinnan sov. Sedan ska han ha gått och lagt sig i en annan säng.
Mannen bestrider brott och hävdar att kvinnan var fullt vaken och medveten om, samt delaktig i, samlaget.
Förväxling av identiteter
Kvinnan hävdar å sin sida, via sitt ombud Lars-Erik Styrström, att hon misstog mannen för stugägaren som hon hade haft samröre med tidigare under samma natt, och som redan låg i den aktuella sängen. Som bevis för förväxlingen anför målsägandesidan att rummet hade en mörkläggningsgardin och att det således har varit omöjligt att se något, och därmed visste inte kvinnan att det var den för henne okända mannen som hade lagt sig invid henne.
Mattias Mecklin som fungerar som svarandens ombud visar dock på en glipa i gardinen som, enligt honom, släpper in tillräckligt med ljus.
– Jag såg åtminstone var jag gick och jag såg även en kondom som låg på nattygsbordet. Jag har inte våldtagit henne, säger den åtalade mannen under rättegången.
En meddelandekonversation från kvinnans telefon tas också upp som bevis. I den skriver hon till en väninna, direkt efter händelsen, ”jag tror att jag nyss har blivit våldtagen”.
Ser ett uppsåt
I sin slutplädering anser åklagarsidan att brott har blivit styrkt och att bevisen talar för målsäganden som genom hela processen har hållit en konsekvent och trovärdig linje. Roger Eriksson menar att mannen har haft uppsåt i och med att han har lagt sig i en smal, 120 centimeter bred, säng där två andra personer redan sov – detta trots att det i huset fanns en plats där han normalt brukar sova när han övernattar hos sin släkting.
Lars-Erik Styrström som företräder den unga kvinnan ställer en retorisk fråga till tingsrätten i sin slutplädering:
– Kan man ens ha frivilligt sex med någon man inte ens vet vem det är?
Mannens biträde, Mattias Mecklin, lyfter den åtalades berättelse där han hävdar att kvinnan gned sin rumpa mot mannen och verkade villig genom hela samlaget.
– Det handlar om ett sorts förspel som sedan leder till ett samlag, jag anser att min huvudman har varit mycket trovärdig i sin berättelse, till skillnad från målsäganden.
Han trycker på det faktum att det var en högsommarmorgon och att rummet har varit ljust.
– Att påstå något annat är vansinne.
Mattias Mecklin yrkar således att åtalet förkastas.
Den målsägande kvinnan hörs under rättegången bakom lyckta dörrar, och hennes personuppgifter sekretessbeläggs. Dom i målet ges den 11 maj.