Ålandstidningen har i en intervjuserie under sommaren och hösten belyst självstyrelsen ur ett utifrånperspektiv. Nu har turen kommit till Finlands statsminister Sanna Marin. Hon svarar på Ålandstidningens frågor per mejl.

Vad är din bild av skrivningarna om Åland i regeringsprogrammet? Tycker du att du själv och Finlands regering har levt upp till dem?

– Vi vill värna om relationerna till landskapet Åland. Åland syns i regeringsprogrammet mer och starkare än i tidigare regeringsprogram. Skrivningarna ger en god grund för ett bra samarbete och utveckling av självstyrelsen. Målen är ambitiösa och det tar tid att nå dem. Vi har redan gjort framsteg och kommer att jobba med Ålandsfrågorna under hela regeringsperioden.

Hanteringen av Ålands självstyrelse från bland annat Social- och hälsovårdsministeriet har kritiserats hårt på Åland. Man har många gånger brustit i att skicka handlingar på svenska och ibland helt underlåtit att begära landskapsregeringens utlåtande i frågor som påverkar Åland. Tar statsministern något personligt ansvar för bristerna?

– Det väsentliga under coronapandemin har varit att skydda medborgarnas hälsa och att säkerställa samhällets funktion. Hanteringen av krissituationen har krävt och kräver fortfarande mycket tid och resurser. Regeringen har varit tvungen att göra svåra avvägningar och fatta beslut inom snäva tidsramar. Också under hård tidspress är det väsentligt att Åland hörs. Det är beklagligt att förslagen till regeringspropositioner inte alltid har kunnat fås på svenska i tid och att Åland i sådana fall inte har hörts formellt. Jag har förstått att bland annat Social- och hälsovårdsministeriet har upprätthållit en regelbunden kontakt med Åland. Ministeriet har gått igenom förslag med åländska tjänstemän på svenska. Vi har varit medvetna om Ålands särförhållanden och synpunkter.

Hur ser du på hur relationen mellan Åland och Finland, och mellan regeringarna, har påverkats av coronapandemin? Behöver några reparationer göras? Vad behöver bli bättre?

– Att ha goda relationer till Åland är viktigt för oss. Vi gör vårt bästa för att stärka förtroendet. De farhågor som landskapet tagit upp har utretts i samarbete med ministerierna och andra myndigheter. Informationsgång och samarbete är väsentligt speciellt under exceptionella förhållanden. Även om växelverkan har blivit bättre sedan början av pandemin finns det utrymme för intensivare samarbete. Förberedelserna för Ålandsstrategin ger oss möjlighet att formulera konkreta förslag på hur kunskaperna om Åland ska stärkas och utvecklas inom statsförvaltningen. Dessutom har en ny nationalspråksstrategi godkänts. Den ska trygga allas rätt att få service på de två nationalspråken och förbättra språkklimatet.

Risk för skadlig konkurrens

I den här intervjuserien har vi intervjuat en professor i statskunskap som säger att utvecklingen av självstyrelsen hindras av att finska staten vill hålla sig strikt till juridik i stället för politiska förhandlingar. Varför är det så?

– I enlighet med regeringsprogrammet är beredningen av totalreformen av självstyrelselagen en viktig prioritet. Reformen är på slutrakan. Både Åland och riket har lagt ner stora krafter och bidragit med sitt kunnande i projektet på politisk nivå och tjänstemannanivå. Det utförda beredningsarbetet ligger som en god grund för fortsatta förhandlingar. Vi behöver en konstruktiv dialog och en ömsesidig vilja att se framåt. På rikets sida är den politiska diskussionen och förhandlingarna en del av beslutsfattandet. Självstyrelsereformen är dock i sista hand också en juridisk reform och därför kan inte juridiken som sammanhänger med den förbigås. Min förhoppning är att Åland genom den nya självstyrelselagen bättre och mera dynamiskt kan svara på de förändringar som sker i samhället.

Islands talman säger å sin sida att han inte kan förstå vad finska staten har för argument för att inte ge Åland egen beskattningsrätt. Hur ser du på ett så pass starkt ställningstagande från ett annat nordiskt land? Hur bemöter du det?

– Beskattningskompetensfrågan har utretts i samband med självstyrelsereformen. Finansministeriet framhåller att en förskjutning av beskattningsbehörigheten mellan riket och landskapet kunde leda till skadlig skattekonkurrens. Den skulle även stå i strid med den internationella utvecklingen. Även EU-rätten ska tas i beaktande.

En svensk folkrättsexpert som vi också har intervjuat säger att det kan bli problem för Åland om finska staten väljer att inte följa självstyrelselagen och att Åland då inte har någonstans att vända sig för stöd. Vad kan du ge för garantier att självstyrelsen upprätthålls?

– Finland beaktar de internationella förpliktelser som gäller Ålands särställning. Dessutom har särställningen en stark författningsrättslig grund då bestämmelser om självstyrelsen finns i grundlagen och i självstyrelselagen för Åland, som har antagits på samma nivå, med bifall av Ålands lagting.

Samarbete gagnar alla

Vad ser du som det viktigaste nu när arbetet med den nya självstyrelselagen är på upploppet? Vad är Finlands regerings Ålandspolitik?

– I enlighet med regeringsprogrammet har vi flera viktiga, men inte alltid så lätta gemensamma projekt på gång. För att nå goda resultat bör vi aktivt hålla kontakt både på tjänstemannanivå och på politisk nivå. Ett välfungerande och konstruktivt samarbete gagnar alla.

– Pandemin har understrukit behovet av att stärka beredskapen och resiliensen inom Norden. I början av november 2021 beslöt de nordiska statsministrarna i Köpenhamn att fördjupa samarbetet kring försörjningsberedskap och allmän beredskap. Ålands aktiva och konstruktiva bidrag till det nordiska samarbetet, till exempel när det gäller hållbar utveckling, uppskattas stort.

Text: Sandra Widing/Fredrika Fellman*

*Fredrika Fellman jobbar inte längre på Ålandstidningen.