Den 1 april trädde den nya socialvårdslagstiftningen i kraft i Finland. Samtidigt upphävdes den gamla lagstiftningen från 1982. Lagen tillämpas på Åland genom en så kallad blankettlag.
Landskapsregeringen (LR) föreslår att den äldre socialvårdslagen i huvudsak ska fortsätta gälla på Åland även efter den 1 april.
Social- och miljöutskottets ordförande Christian Beijar (S) konstaterar att lagförslaget lämnats till lagtinget för sent för att lagarna ska kunna träda i kraft i tid. Orsaken till förseningen handlar både om resursbrist och om prioriteringar. 
– Den uppkomna situationen är otillfredsställande och försätter kommunerna i en besvärlig situation.
Christian Beijar säger samtidigt att utskottet, efter att ha hört socialarbetare, erfar att mellanperioden inte kommer att innebära så mycket problem som först befarades. LR har även tagit fram riktlinjer om hur sociallagstiftningen ska tillämpas under övergångsstiden. 
– Men det kan uppstå vissa situationer och därför har landskapsregeringen också kommit ut med anvisningarna. 
Utskottet föreslår att lagförslagen ska antas med några mindre språkliga ändringar. 
Prioriteringsfråga
Liberalerna fortsatte under gårdagens lagtingsdebatt att gå hårt åt socialminister Carina Aaltonen (S). Oppositionspartiet anser att LR borde ha sett till att landskapets socialvårdslagar moderniserades i samma takt som Finlands.
Utskottsledamoten Torsten Sundblom (Lib) reserverar sig mot utskottets betänkande. 
– Det här borde ha kommit till lagtinget så att det kunde ha trätt i kraft samtidigt som den nya socialvårdslagen trädde i kraft i riket. Det här är en prioriteringsfråga och den nya socialvårdslagstiftningen är tydligen inte lika viktig som alkoholen i parken. 
Att situationen inte är acceptabel är också Gunnar Janssons (Lib) åsikt. Hur ska klienter och kommuner veta vad som gäller under övergångsperioden, frågar han sig.
– Det här är juridiskt galet och praktiskt skandalöst.
Försvarar tidsramen
Carina Aaltonen tillbakavisar att landskapsregeringen inte skulle prioritera den sociala lagstiftningen.
– Hälften av LR:s lagförslag den här mandatperioden har kommit från min avdelning.
Barbro Sundback (S) säger att det vore tidsmässigt omöjligt att komma med en åländsk blankettlag tidigare. 
– Rikslagen antogs den sista december 2014. 
Anders Eriksson (ÅF) berättar att diskussionerna i utskottet stundtals har varit tuffa. Ålands framtid har ändå, efter att ha tagit del av LR:s klargöranden, bestämt sig för att stöda majoriteten i frågan.
– Ska vi tjata i det oändliga om att förslaget kom för sent eller ska vi försöka göra det bästa av situationen?
På onsdag fortsätter behandlingen av ärendet.
 
 
 
 
 
 
 

Annika Kullman