En chef inom landskapsregeringen (LR) har vid två tillfällen anmälts för osakligt bemötande, trakasserier och mobbning. Den ena anmälan gjordes i början av februari 2023, den andra några veckor senare. Ålandstidningen erfar att händelserna ledde till att en extern utredning tillsattes, men enligt uppgifter har det funnits motstånd mot detta från tjänstemän och politiker på högsta nivå.

Att det skulle ha funnits motvilja att ta tag i problemen tar förvaltningschef John Eriksson avstånd ifrån. Men han är noga med att påpeka att han bara kan uttala sig i generella termer, då han annars skulle bryta mot sekretessbestämmelserna.

– Oavsett om det stämmer att det har inkommit konkreta anmälningar eller tillsatts externa utredningar eller inte, så kan jag inte kommentera det, säger han.

– Generellt har jag dock aldrig upplevt ett motstånd, varken från politisk eller tjänstemannaledning. Jag har aldrig någonsin upplevt att man har försökt hindra att en anmälan hanteras eller att det görs en extern utredning. Man följer de principer vi har kring hur olika anmälningar inom arbetsskydd, arbetshälsa och andra tillbud ska utredas.

Vilket ansvar har arbetsgivaren när anställda upplever sig ha utsatts för trakasserier?

– Vi har ett system, och utgångspunkten är att om man i en situation gör bedömningen att det bästa är att få en opartisk bedömning så tas det in en extern utredare.

Vilket stöd får en anställd som upplever sig ha blivit utsatt för trakasserier på arbetsplatsen?

– Handlingsplanen mot trakasserier går igenom vilka strukturer som finns. Det finns också principer för hur vi hanterar konfliktsituationer, skulle man som chef vara involverad i en konflikt måste man ofta involvera en chef högre upp eller en extern part.

Hur skapar ledningen inom LR en trygg miljö, där anställda uppmuntras att våga anmäla exempelvis trakasserier?

– Offentlighet är inte det som uppmuntrar till att våga anmäla. Som anmälare måste man ha en trygghet i att det inte riskerar att få negativa konsekvenser. Det viktiga, speciellt för Åland som är ett litet samhälle, är anonymiteten och sekretessen.

Är du nöjd med hur förvaltningen på landskapet hanterar den här typen av ärenden?

– Generellt tycker jag att de strukturer och processer vi har fungerar. Det kan jag säga utifrån de ärenden som har hanterats inom det här paraplyet, och resultaten av dem. För mig som förvaltningschef är det viktigaste att strukturerna finns och fungerar. Processerna ska vara systematiserade så att de inte baserar sig på subjektivt tyckande.

Om någon skulle säga att det verkar som att LR försöker sopa problem under mattan, vad säger du då?

– Då kan vi peka på de strukturer och processer som finns nedtecknade i våra principer. Skulle det visa sig att man inte har följt dem är det mer allvarligt. Men jag har aldrig uppmärksammat några sådana situationer, min bedömning är snarare tvärtom. Visserligen finns det alltid saker som måste förbättras, men i och med att det kommer anmälningar som leder till processer är min bedömning att systemen fungerar.

Om en extern utredare skulle komma fram till att ledningen har brustit i hanteringen av ett ärende, vad gör ni då?

– Då tar man tag i det och följer upp eventuella rekommendationer.

Följer man externa rekommendationer, eller kan man ändå ta andra beslut?

– Generellt kan jag säga att rekommendationer följs och jobbas vidare med. Jag har inte varit med om en situation där någon chef har sagt att man inte ska följa det som har givits som rekommendation, säger John Eriksson.