Sju av världens största områden med död havsbotten finns i Östersjön. Det larmar världsnaturfonden, WWF om. Uppgiften överraskar landskapets vattenbiolog Mikael Wennström.
MILJÖ - Jag visste att Östersjön är ett av världens mest förorenade hav, men jag trodde inte att läget är så pass illa i jämförelse med andra förorenade havsområden, säger Mikael Wennström.
I rapporten beskrivs att 42.000 kvadratkilometer av Östersjöns botten är död. Enligt WWF kan området inom bara några år utökas till nära 100.000 kvadratkilometer.
En botten dör när syret tar slut. Det inträffar genom att vattnet övergöds. Då frodas alger som senare sjunker mot botten. När algerna ska brytas ned förbrukas syret i bottenskiktet, vilket i sin tur gör att näringsämnena i bottensedimenten läcker ut.
- En anledning till att Östersjön är så utsatt är att den ligger så pass isolerad från övriga hav. Man brukar säga att det tar 30-40 år för vattnet i Östersjön att bytas ut, säger Mikael Wennström.
Det i kombination med en stor tillförsel av näringsämnen i vattnet sägs vara orsaken till Östersjöns svåra tillstånd.
Utsläpp måste minska
Östersjön är i genomsnitt ett grunt hav, men har djupare områden. Där är bottenvattnet stillastående och genomströmningen av vatten sämre. Därför löper de djupa områdena större risk att drabbas av bottendöd.
Mikael Wennström beskriver att den viktigaste åtgärden för att rädda Östersjön är att minska utsläppen av näringsämnen i vattnet. På Åland är de största utsläppskällorna sjöfarten, jordbruket, fiskodlingarna och avloppsvatten.
- De senaste åren har flera förbättringar gjorts på utsläppsområdet, men det kan bli betydligt bättre säger Mikael Wennström.
Trots ett intensivt arbete för att förbättra förhållandena i Östersjön går utvecklingen snarare bakåt än framåt. En orsak till det är den självgödning som kommer från döda havsbottnar. Ett förlopp som kallas för den onda cirkeln.
Forskning pågår
När en botten dör tappar den förmåga att binda näringsämnen. Därför sipprar näring från botten upp i vattnet och bidrar till ytterligare övergödning.
- Det leder till att det tar lång tid innan minskade utsläpp får en effekt, säger Mikael Wennström.
Det pågår forskningsprojekt kring syresättning av döda havsbottnar och kring hur man ska kunna begränsa läckage från redan döda områden till friskare vattenmiljöer. Enligt Mikael Wennström kan forskningen leda till att effekten av reningsåtgärderna på land märks snabbare.
- Men jag vill poängtera att det är långtifrån säkert att sådana metoder går att använda i någon större utsträckning i Östersjön.

Tone Nordling